Religion kontra vetenskap

Gud finns nog inte (2008), skriven av Patrik Lindenfors och med illustrationer av Vanja Schelin, är en härlig liten bok som i första hand vänder sig till barn och unga, men som fångade mitt intresse direkt när jag såg den ståendes i bibliotekshyllan.

När vi träffades i Skånecirkeln (en forskningscirkel om en gymnasieutbildning på vetenskaplig grund, initierad av Forskningsnätet Skåne) försökte vi ringa in vad vetenskap är och en av deltagarna vände på frågan: vad är inte vetenskap?

Religion är inte vetenskap och jag skulle vilja lägga till att vetenskap är inte religion. 

Boken jag hittade passade väl in i detta sammanhang. Här kommer några godbitar ...

Jag börjar med ett centralt avsnitt från bokens början:

"Att inte tro är inte att tro

En del människor säger att det är lika mycket en tro att inte tro på gudar som det är att tro på gudar.

Men så är det väl inte? Det är väl inte lika mycket en tro att inte tro på troll som att tro på troll? Att inte tro på enhörningar som att tro på enhörningar?

Bara för att någon har hittat på en gud gör det väl inte alla andra till lika mycket troende?

Det är lika konstigt som att säga att det är lika mycket en sport att inte spela fotboll som att spela fotboll." (s 9)

Träffande, eller hur?!

Lindenfors tar också upp Rusells tankeexperiment "Rusells tekanna". Så här lyder det:

"Tror du att det finns en tekanna som snurrar i omloppsbana runt solen? De flesta tror att det inte finns någon sådan tekanna. Men hur vet vi det? Svaret är att vi inte kan vara helt säkra på att ingen sådan tekanna finns. Men det skulle vara väldigt konstigt om det finns en sådan tekanna. Däremot skulle det vara helt vanligt om den inte finns. Samma sak är det med gudar. Vi kan inte vara helt säkra på att de inte finns. Men om de funnits skulle de helt enkelt kunnat zappa in dett "VI FINNS!" i urberget. Det skulle vara väldigt konstigt om det finns gudar. Däremot skulle det vara helt som vanligt om de inte finns."

Vi kan och bör skilja på religion och vetenskap.

Här kommer några andra formuleringar som jag särskilt fastnade för. Innehållet är inte nytt i sig, men jag gillar sättet att uttrycka det på och jag tror att mycket av det som står i Lindenfors bok skulle fungera bra som diskussionsmaterial i skolan.

Några ord om teodicéproblemet, d v s det där ologiska i att gud är god men har ändå valt att skapa massor av ondska och lidande:

"Människor har grubblat över det i århundraden. Men problemet finns nog egentligen inte. För finns det inga gudar finns det inget teodicéproblem." (s 62)

"En del har löst det här problemet genom att tro på flera gudar. Några snälla, några dumma. Och då försvinner problemet. Men det betyder inte att det finns flera gudar. Det betyder bara att vissa religioner har smartare lösningar på vissa problem än andra religioner." (s 63)

"En grekisk filosof /Epikuros (341-270 f Kr)/ sammanfattade för länge sedan problemet med Gud, ondskan och lidandet så här: "Om Gud vill ta bort ondska och lidande men inte kan? Då kan han inte göra allt. Om Gud kan ta bort ondska och lidande men inte vill? Då är han inte god. Om han både kan och vill? Varifrån kommer då ondska och lidande? Om han varken kan eller vill? Varför ska vi då kalla honom Gud?" (s 66) 

Lite tankar kring religion ur ett historiskt perspektiv:

"Ju mer vi har förstått av hur världen fungerar, desto mindre har vi behövt använda gudar som förklaring." (s 27)

"Det finns mycket pengar inom religionerna. Speciellt förr i tiden var kyrkorna bland de rikaste som fanns. Om man var fattig konstnär , musiker eller byggare tog man därför gärna uppdrag från kyrkan som betalade bra. Därför skapades mycket konst till kyrkan och gudarnas ära. Dessutom var de flesta människor religiösa förr i tiden. Det är inte så konstigt, för då visste vi mycket mindre om hur världen fungerar. Och så riskerade man att bli dödad eller utfryst om man sa att man inte trodde att Gud fanns." (s 47) 

 Några tankar ur ett mer filosofiskt och etiskt perspektiv:

"Om du känner någon som tror att man måste tro på Gud för att vara god bör du se upp. Tänk om den personen slutar tro att Gud finns? Då kan den personen göra vad som helst." (s 42)

"Varför vill så många människor tro att det finns en yttre kraft, en gud, som ger en mening med livet? /.../ Det är väl bättre att vara fri och skapa livets mening själv?" (s 45)

En kombination av historia och etik:

"Etik är läran om hur man bör uppföra sig; hur man blir en god människa. Många religiösa tycker att det är en bra idé att följa Guds bud. De vill kunna stå framför sin gud och säga "Jag gjorde som du sa, jag följde dina regler". Men är det bra etik egentligen? Det måste väl bero på vilka regler man följer? I historien har vi sett flera exempel på när det är dåligt att bara följa regler. Till exempel de som lydde Hitler och Stalin. De har samma svar som de religiösa på frågan om etik: "Jag följde bara reglerna". Man ska inte följa dåliga regler. (Det är väl en bra regel?) Det viktiga är att se vilka reglerna är och att tänka efter själv." (s 52)

"Problemen med Hitlers och Stalins läror var att de var alldeles för lika religioner. De innehåller saker som man måste tro på fast verkligheten säger något annat." (s 60)

Ett av de sista kapitlen i boken har rubriken "Varför religion ibland är farligt" och där tar Lindenfors upp hur religionen kan användas som förevändning för våld, att det kan vara farligt med människor som tror på en belöning i himlen och att religiös etik kan öka lidandet i världen. Ett exempel på detta är:

"Rätt och gott borde väl vara sådant som att vara vänlig, hjälpsam, omtänksam, medkännande och så vidare? Handlingar som minskar lidandet i världen. Många katolska präster och muslimska imamer tycker istället att en viktig moralisk regel är att inte använda kondomer. Men kondomer skyddar som dödliga sjukdomar som AIDS. Alltså dömer en regel mot kondomer många människor till en plågsam död och många barn till att växa upp föräldralösa."

 Har du läst boken? Var det något i den som du särskilt fastnade för?