måndag 5 mars 2012

Vill du ha en forskningsanknuten utbildning?

Det är lätt att prata om att forskning och utbildning ska gå hand i hand. Men hur ser det ut i vardagen när det blir skarpt läge?

Den här forumspelsgruppen visar hur det kan gå när en institution plötsligt får ett större forskningsanslag:

"Interaktiv teater" http://urplay.se/168403

Så här beskrivs programmet av ur.se:
En projektgrupp från Umeå universitet spelar upp ett forumspel om hur det kan gå till när sambandet mellan forskning och utbildning av praktiska skäl sätts på spel. Medverkande: Åsa Falk Lundqvist, Ia Kling Sackerud , Nisse Karlsson från Umeå universitet samt Tomas Grysell från Uppsala universitet.


Prefekten har kallat till ett möte. En docent på institutionen har beviljats ett större forskningsanslag och då ställs allt på ända. Nu vill prefekten lägga upp nya riktlinjer. Istället för att genomföra ett spännande och forskningsanknutet projekt där adjunkten, lektorn och docenten planerat dela på en kurs, vill docenten ägna sig åt forskningen på heltid och kan bara tänka sig att göra någon enstaka föreläsning på den planerade kursen. Detta stöds av prefekten som hoppas att docenten snart ska kunna avancera och bli professor. En professor är precis vad institutionen behöver. Dessutom börjar man planera för att även lektorn ska knytas närmre forskningen, vilket får som konsekvens att även han får mindre tid till den planerade kursen.

I det här forumspelet är docenten en förtryckare. Men det är inte bara han som drar sig ur planeringen, utan det är också prefekten och lektorn. De hjälps alla åt att förtrycka adjunkten.

De känner nämligen alla att de vinner på att adjunkten ensam får dra stora delar av undervisningslasset i grundutbildningen, medan de andra tack vare forskningsanslaget nu ska få ägna mer tid åt forskning och forskningshandledning.

Att alla vill undervisa så lite som möjligt beror framför allt på att det är forskning och inte undervisning som är meriterande och att alla på institutionen tänker på sina karriärer.

Tänkvärt, eller hur? För hur ska man kunna förändra så att fler forskare tar en mer aktiv del i grundutbildningen om inte undervisningen uppvärderas.

Efter att den påhittade men mycket trovärdiga scenen spelats upp är det dags för publiken att delta. Den roll i forumspelsgruppen som är den så kallade förtryckaren kan inte bytas ut, men de övriga rollerna kan ändras. Tanken är att publiken ska komma med åsikter på vad som kan göras och gärna till och med gå in och spela någon av rollerna för att försöka "ställa allt till rätta" eller i alla fall förbättra situationen.

Det finns inget rätt och fel och man måste inte tänka att man ska göra något som man skulle ha gjort i verkliga livet, utan nu har man chansen att testa idéer.

Den förste åskådaren som vågar bryta in i spelet och ta över den förtrycktas roll hotar med att säga upp sig om det planerade projektet inte genomförs. Det leder absolut till en maktförskjutning, men alla har säkert inte möjligheten eller ens lusten att säga upp sig för att deras förhoppningar om nya och fina samarbeten grusats.

Det andra förslaget från publiken är också spännande: att flörta med makten "Men det är ju inget kul om inte du är med. Jag tycker ju jättemycket om att arbeta med dig." ;-)

Ett mycket intressant förslag är att prefekten själv ska gå in och stötta upp i undervisningen och att hon kan välja att hålla kvar vid stora delar av den tidigare planen trots de nya förutsättningarna. Pengarna kanske delvis kan användas för att förstärka/fördjupa det redan planerade projektet?

***

Jag tycker idén att ta upp en reell situation - antingen genom att beskriva den eller som här att visa upp den - är väldigt bra. Diskussionerna som följer kan bli givande och att testa olika lösningar kan ge inspiration till att det kan gå att bryta mönstren. Det är, som sagt, lätt att säga att man bör göra på ett visst sätt - i det här fallet att hävda att det är viktigt att utbildningen får en tydlig forskningsanknytning, men det är inte alltid lätt att leva som man lär.

Augusto Boal nyc2Åsa Falk Lundqvist vid pedagogiska institutionen i Umeå berättar att de använder Augusto Boals teaterform forumspel för att roa och för att oroa och säger att hon håller med Boal om att det inte räcker att bara prata om det, utan att det krävs att man gör något för att man ska kunna uppnå en förändring.

Jag skulle vilja pröva att jobba med forumspel i skolan, men än så länge har jag för många andra planer och tankar på gång ... för många järn i elden ... och så känner jag mig osäker. Det krävs en stor portion mod: mod att våga spela scenerna och mod att lita på att åskådarna vill gripa in och delta för att aktivt förändra och försöka förbättra.

Tips:
Här har jag skrivit om en forskningscirkel kring vetenskaplighet och utbildning på gymnasiet:  http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/en-skola-pa-vetenskaplig-grund.html
och här bland annat om att eleverna inte alltid vill ha det som forskningen visar är bäst för dem:
http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/elever-vet-inte-alltid-sjalva-hur-de.html.
Här har jag skrivit om att högskolestudenter bör få arbeta forskningsbaserat redan från början av sina högskolestudier: 
http://cwasteson.blogspot.com/2012/02/healey-argumenterar-for-att.html
och här har jag skrivit om att det borde vara självklart (men att det i dagsläget inte är det) att lärare ges tid för kvalitativ kompetensutveckling - bland annat för att de ska klara skapa en utbildning på vetenskaplig grund:
http://cwasteson.blogspot.com/2011/04/forskningen-och-skolan.html.
Denna text handlar om hur forskning kan knytas närmre till högskoleutbildningarna (och visst borde väl även vi på gymnasiet inspireras lite av dessa tankar?!):  

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...