Kursplanernas betydelse för jämlikheten

Om kursplanerna från 1994 skriver Ohrlander i Den gudarna älskar (2009, s 115) så här:

"Förr sa man alltid att det sakliga innehållet i kursplanerna skulle fastställas centralt medan pedagogiken var fri för lärarna. Denna tankegång upprepades nästan som ett mantra. Men under nittiotalet blev det tvärtom. Lärarna tvingas jobba i lärarlag och pedagogiken blir fastlåst medan innehållet i undervisningen var upp till lärarna att själva sitta och snickra ihop eftersom kursplanerna var så allmänt hållna.
   Här fanns vinster att göra. Med lärarlag och tema gör det nämligen inte så mycket om en eller två lärare inte kan ämnet, eller om någon är frånvarande. Kommunen kan spara en slant."

Vill vi ha en jämlik skola, måste

vi kunna garantera att det ställs

liknande krav och förväntningar

på alla elever.

Jag anser att dessa vagt formulerade kursplaner är en starkt bidragande faktor till varför det spelar så stor roll vilken skola och vilka lärare eleverna får. Det finns ingen likvärdighet, utan bara tur och skicklighet och det känns inte bra för jämlikheten och demokratin.

Denna åsikt förstärks av att Ohrlander berättar om Leif Davidssons utredning Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28):

"Leif Davidsson hävdar att kursplanerna blev så allmänna att nästan vad som helst ryms inom dem. Det medför, skriver han, att eleverna saknar en gemensam medborgerlig kärna i slutet av grundskolan."  (s 115f).

Hur kommer det att bli med de nya kursplanerna? Kommer det att bli ett trendbrott? Hoppas kan man ju alltid ...