När jag blir tillfrågad hur jag använder mig av bloggar i mitt arbete, så tänker jag spontant på hur jag använder bloggar med mina elever. Eleverna står ju i centrum för vår verksamhet.
Jag berättar därför först och främst om hur eleverna kan samla sina skolarbeten på en blogg och hur de kan läsa varandras texter, bilder och filmer och ge respons på dem via kommentarsfunktionen. Jag berättar också hur jag som lärare kan skapa kursbloggar till mina elever där jag lägger upp veckoplanering och uppgifter och hur jag kan samla material och länkar i ett slags ämnesbank eller kursbank.
Men får jag en chans att tänka ett steg längre, så kommer jag på att jag vill och måste berätta att bloggen även är ett fantastiskt verktyg för vår personliga utveckling som lärare.
Vi kan skapa bloggar som vi använder som våra egna lärplattformar. Där kan vi spara allt material vi tycker är intressant och viktigt, länkar till webbplatser vi ofta besöker, tips vi vill ta till oss och sprida vidare, erfarenheter vi vill ta vara på, etc. Dessutom fungerar bloggen som ett slags personlig portfolio och ett rörigt men personligt och mycket konkret cv.
Den här bloggen är min personliga lärplattform och jag följer flera
andra bloggande lärare som använder sina bloggar på liknande sätt.
Bloggar är också ett utmärkt verktyg när man vill skapa mötesplatser för alla lärare på en skola. På bloggar kan vi, kollegor emellan, samla vårt kunnande och ge varandra tips som vi kan ha nytta av i arbetet. Vi kan också kommentera varandras material. På så vis kan vi, när vi har tid och möjlighet, ge varandra respons, diskutera och dela med oss av våra erfarenheter. Vi kan hjälpa varandra att utvecklas och tillsammans skapa något alldeles fantastiskt!
Bloggen IKT-tips använder jag till att samla sånt som jag tror att jag och mina kollegor kan ha nytta av i undervisningen.
Om du är intresserad av att jobba med Israel - Palestina-konflikten med dina elever så kan det vara intressant att veta att SR Minnen har en fin samling ljudklipp på allt ifrån 45 sekunder till ca 20 minuter kring Palestinas kamp för en självständig stat: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=4703836
Här har jag testat att göra en tankekarta om Israel-Palestinakonflikten i ett mycket lättarbetat program som heter hUMLa:
"Min dotter började trean för några veckor sedan. Första dagen kom hon hem med fem olika papper där vi skulle fylla i uppgifter och godkänna deltagande i olika aktiviteter. Det är 600 elever på skolan. Förutom min tid att skriva namn och adress fem gånger, tänk all tid som går åt att sortera och arkivera alla dessa papper. Papper som borde få fortsätta vara träd.
Jag som jobbat länge med affärssystem i allmänhet och Dynamics CRM i synnerhet längtar efter den dag jag får ett mail med en inloggning till en skolportal där jag bekräftar våra grunduppgifter och sen godkänner det som skall godkännas, allt på en gång. Samtidigt som jag kan läsa veckobrevet (som nu hämtas i ett fack på skolan), titta på schemat och göra en ledighetsansökan.
Som tur är så är det ingen utopi utan en verklighet i många skolor. Det finns flera företag som levererar detta till skolorna och jag hoppas att turen snart har kommit till den skola min dotter går i."
Jag kan inte mer än att hålla med henne!!!
Vi står mitt emellan två system och har inte ännu riktigt vågat ta steget över till den "papperslösa" skolan. Det börjar hända saker och det måste det! Tiden är mogen!
Även jag längtar efter att få ett välfungerande system på min skola som ska spara tid och underlätta vår administration och framför allt längtar jag efter ett system som kan användas för att samla material och verktyg som vi behöver i vårt dagliga lärande!
Datorn och Internet har skapat massor av nya möjligheter, men jag tycker att många av de nya verktygen och tjänsterna gjort att min arbetsbörda ökat väsentligt. Jag måste nu ut på nätet och samla in allt det material som eleverna tidigare gett mig i handen och jag måste hitta det efter att det publicerats (tyvärr finns det ju inte alltid där när det skulle ha varit färdigt).
Jag håller med Jonolf om att det skulle underlätta mycket om blanketter kunde fyllas i inne ett adminstrativt verktyg direkt. Tillstånd från föräldrar och myndiga elever vad gäller fotografering och filmning borde vi till exempel ha lika lätt för att administrera (och hitta) som elevens närvaro och frånvaro. Då skulle det bli lättare att arbeta med fler medier än text i skolan.
Vilka funktioner vill du ha i en sådan här skolportal? Vilka praktiska problem hoppas du att den ska kunna lösa? Vilka möjligheter vill du att den ska kunna erbjuda?
För några år sedan gick Simrishamns och Ystads kommun samman och beställde Unikum som verktyg för individuella utvecklingsplaner i skolan. I Ystad gällde det bara för grundskolan, men i Simrishamn kommun gällde det även för gymnasiet.
Nu är det dags att utvärdera och se över vilket eller vilka verktyg man vill ha och behöver i framtiden. Därför var vi några lärare och IKT-strateger i Simrishamn som bestämde oss för att höra hur våra kollegor i Ystad tänker i dessa frågor. Joachim Thornström och Martin Ekholm tog emot oss. Tack för att ni tog er tid!
Kalle, Lotta, Lillan, Jan, Joachim, Bo, Martin och undertecknad träffades i Ystad 26 sept 2011.
Vi enades om att Unikum har många funktioner som är riktigt bra (i alla fall för grundskolan, för tjänsten fungerar inte fullt ut för gymnasiet än), men det är lite omständligt att hitta och alla lärare har inte ännu kommit in i arbetet och förstått funktionerna och dessas möjligheter. Joachim Thornström, IKT-samordnare i Ystad kommun, hävdade att Unikum är det företag som har bäst koll på hur man ska jobba med individuella utvecklingsplaner och detta är ju en viktig aspekt i valet av tjänst, särskilt för dem som arbetar i grundskolan. Nackdelen med Unikum är att det blir många inloggningar för föräldrar och elever eftersom Unikum inte fungerar som en lärplattform (om man nu tycker att man behöver en sådan på skolan) och eftersom administrationen kring närvaro och frånvaro och betyg etc fortfarande måste ske via Dexter. Ystad kommun kommer att ha kvar Unikum. Hur vi ska göra i Simrishamn är inte ännu beslutat.
En annan anledning till varför vi simrishamnare gärna ville träffa Joachim och Martin är att Ystad kommun nyligen börjat använda sig av lärplattformen VKlass (Softronics) och denna är vi mycket nyfikna på. VKlass har massor av bra funktioner om man vill ha en lärplattform och det verkar vara en tjänst som skulle kunna gillas och användas av elever (till skillnad från Unikum som hittills haft svårt för att locka elever och deras föräldrar). Problemet med VKlass är att de inte ännu har något utvecklat system för individuella utvecklingsplaner. Däremot är det inga problem att koppla tjänsten till Extens och alla uppgifter om grupper, närvaro och frånvaro hämtas från Extens en gång per dygn. Det finns massor av andra verktyg och tjänster integrerade. Du kan till exempel ha en google apps-knapp eller en live@edu-knapp i VKlass och det finns kopplingar till bland annat NE, UR och Urkund, som du kan komma åt utan att logga in separat. Även om VKlass kan hämta information från Extens så kan den inte lämna information. Du kan alltså som lärare inte lägga in betyg i VKlass, utan du måste göra det via Dexter genom att behålla två moduler för nationella prov och betyg.
Andra lärplattformar vi talade om är LearnPoint som är skapat i Via Ecole.
Har du erfarenheter av bra verktyg för individuella utvecklingsplaner och för lärande så är jag jättenyfiken! Skriv gärna en kommentar eller skicka ett e-brev. Jag blir jätteglad!
Denna fortbildning för svensklärare tycker jag verkar intressant: "Svenska i en ny tid".
Syftet med kursen beskrivs så här:
Hur vi kan arbeta med ett vidgat textbegrepp och få grepp om högen av uppsatser, för att istället fokusera på läroplanens intention att sätta språket och den språkligt aktive eleven i centrum? Kan vi få alla elever att använda språket som ett sätt att tänka och lära?
Vill du veta lite fler detaljer, så beskrivs innehållet på kursens webbsida så här:
Innehåll Gy 2011 och Svenskämnet • Kurserna och målen • Betygen • Metoder för att i ämnesgrupper utveckla vårt lärande kring bedömning och betygsättning
Retorik • Den retoriska arbetsprocessen • Kreativa metoder för att arbeta med bild, text och tal • Strategier för att fokusera elevens talutveckling
Pedagogiskt ledarskap • Vilka arbetssätt ska man prioritera för att eleverna ska nå måluppfyllelse och hur gör man det på ett effektivt sätt? • Hur kan vi arbeta med gruppen/klassen som en plattform för utveckling av både individen och gruppen? • Gensvar, portfolio och självvärdering -framgångsfaktorer och fallgropar
Rätta uppsatser eller arbeta med bedömning som stimulerar utveckling? • Formativ bedömning för att främja elevers förståelse- och förmågeutveckling • Vad krävs av den bedömning vars avsikt är att förbättra elevernas lärande? • Konkreta verktyg för en återkoppling som leder till måluppfyllelse
Målgrupp Lärare och skolledare i gymnasieskolan
Utbildare Anna Maria Thunman
Så tycker våra kunder Det mest givande jag varit på på mycket länge. Glad att jag var här! Kreativa skrivövningar + konkreta exempel på arbete med litteratur. Inspirerande! Bra lärare med goda kunskaper i undervisningen JUST NU! Kontaktperson
Monica Franc Kursadministratör monica.franc@lararfortbildning.se Tel direkt: 08 - 737 68 15 Tel växel: 08 - 737 68 00
Lyckas de förmedla värdefulla råd kring detta till sina kursdeltagare, då har de lyckats bra! För inte är det lätt att som svensklärare få grepp om högen av uppsatser (ens om de ligger på webben)! Och visst vill väl alla svensklärare bli ännu bättre på att hjälpa sina elever att utveckla sitt språk (inte minst om det kan ske utan att svenskläraren själv går under på kuppen)!
Har du gått kursen eller funderar du på att gå den?
På SR Minnen kan du hitta massor av strukturerat, högkvalitativt och intressant material om sådant som hänt för inte allt för länge sedan. Bekanta dig gärna med webbplatsen genom att läsa och lyssna till klippen som handlar om terrorattacken den 11 september och vad som sedan hände: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=4482751
Det har jag. Naturligtvis inte alltid, för jag kan vara väldigt målinriktad ibland. Men andra gånger har jag väldigt svårt för att komma igång och koncentrera mig på det jag verkligen borde göra, särskilt när det är fråga om en stor och krävande uppgift.
Förr i tiden brukade jag i de där lägena sätta igång med att städa någon rörig skrivbordslåda eller garderoben. (Är det förresten inte den här tiden som Bodil Jönsson kallar för ställtid?) Nu sitter jag istället ofta vid datorn och surfar runt lite planlöst på sidor som intresserar mig och kontrollerar ständigt om jag fått något nytt mejl, twittermeddelande eller någon kommentar på någon blogg.
Därför tyckte jag det var lite kul att sprida vidare denna tankekarta "How to focus in the age of distraction" som jag hittade via Christian Castenskiold på Google+ , när jag sysslade med just detta planlösa surfande. Kanske kan tankekartan ge oss några värdefulla råd?
"If you’ve just logged into Facebook or your email for the 10th time today or find yourself thinking in Facebook statuses throughout the day, it may be time to read Leo Babauta’s eBook “Focus: A simplicity manifesto in the age of distraction”."
Förhoppningsvis är det inte så många mer än jag som känner igen sig i denna beskrivning ... Men även om ni inte är lika hopplösa fall som jag, kanske ni också kan ha nytta av råden. ;-) Via länken ovan kan ni även läsa förklarande kommentarer till bilden.
Ge inte bara dina elever i uppgift att skapa personliga bloggar, utan skapa även en själv! På bloggen kan du spara allt material du tycker är intressant och viktigt, länkar till webbplatser du ofta besöker, tips du vill komma ihåg och sprida vidare, erfarenheter du vill ta vara på, etc. Dessutom kan bloggen fungera som ett slags personlig portfolio och ett rörigt men personligt och mycket konkret cv.
Den här bloggen är min personliga lärplattform och jag följer andra
bloggande lärare som använder sina bloggar på liknande sätt.
Här nedanför kommer några förslag på hur du kan använda några Webb 2.0-verktyg i din undervisning. Länkarna i presentationen är klickbara.
Webb 2.0 kallas också ofta för sociala medier, därför att många av de nya verktygen innebär att man kan bygga nätverk, kommunicera och skapa material tillsammans.
I dag har vi firat så det står härliga till. Många av våra elever har skrivit och skickat in tävlingsbidrag till den årliga novelltävling som arrangeras av Bokens dag i Skillinge. Juryn har haft ett svårt arbete, för konkurrensen var stentuff, men efter moget övervägande vann Emma Gustafssonfrån NV08 och Carl Henrik Dahmén och Sanna Hultberg från NV09 med sina noveller på temat "Äpplet" och även om de redan fått såväl prispengar som ära vid Bokens dag i Skillinge, så firades det nu även på skolan. Ylva Knutsdotter, mentor och svensklärare för NV10, ordnade med stort och härligt kalas med hemmagjorda jordgubbs- och marängtårtor och höll ett vackert tal. Sist men inte minst läste Carl-Henrik Dahmén upp sin novell. Vilken fröjd att få förmånen att vara med!
Dessutom har vi i dag firat att vi nu har 100 elever som valt att gå 1:an på Österlengymnasiet. Det finns alltså en hel del ungdomar och föräldrar som tror på oss och tycker att vi behövs! Vi tar emot dem med öppna armar och ser med tillförsikt på framtiden!
PS. Skolbloggen är en skoltjänst som gratis och nästintill reklamfritt tillhandahålls av Svenska Läromedel på Internet, SLI.SE. I tjänsten ingår att du kan skapa bloggar i WordPress och några sociala funktioner i stil med ett förenklat Facebook.
PS.2 Att jag skriver att det är nästintill reklamfritt, beror på att det brukar vara en liten reklambild från lärarförbundet och liknande, men att den är väldigt diskret. Det är alltså inte såsom med Google och blogger att du får riktad reklam.
I år har jag blivit nominerad till Guldäpplet. Det är ett lärarstipendium som delas ut till pedagoger i Sverige som har förnyat sin undervisning genom att använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) och genom att inspirera och sprida kunskaper till andra lärare.
Det är kul att få lite uppmärksamhet för sitt arbete och engagemang, och jag är väldigt smickrad över att vara nominerad tillsammans med 37 kunniga och driftiga lärare och IKT-pedagoger. Här kan du läsa om detta i Ystads Allehanda respektive på s 26 i Österlenmagasinet.
I det sammanhanget vill jag betona:
Tekniken är i första hand ett medel att nå skolans mål. Målet är lärandet, det vill säga att eleverna (och vi, deras lärare) ska lära sig så mycket som möjligt.
Tekniken kan understödja lärandet genom att ...
göra det lättare att komma åt aktuellt och intressant material, till exempel nyhetsartiklar, debattartiklar, webbföreläsningar, filmklipp, bilder, e-böcker och radioprogram.
göra det lättare för eleven att inse att de måste granska allt material på ett källkritiskt sätt när det ska användas. Det är stor skillnad mot att bara använda läromedel, där allt material granskats av specialister och även om bra läromedel har många fördelar, så måste dagens elever lära sig handskas med Internet. Eller hur?
göra det lättare att ställa frågor och hitta svar och att delta i diskussioner kring det som man vill lära sig, till exempel via kommentarsfunktionen på webbtidningar, forum och bloggar.
göra det lättare att samarbeta kring projekt med hjälp av till exempel wikis, samtidigt som eleven kan vara trygg i vetskapen att läraren både kan se helheten och de olika elevernas enskilda delar (man kan se detta via verktygets "historik"-funktion).
göra det lättare att samla sitt studiematerial och sina redovisningar, eller med andra ord att skapa en personlig lärmiljö.
göra det lättare att vara kreativ och använda sig av flera olika uttryckssätt och redovisningsformer, till exempel med hjälp av text, ljud, bild och film.
Allt detta har sammantaget gjort det lättare för oss lärare och elever att vara en del av samhället. Vi kan hjälpa eleverna att hitta strategier för att hitta rätt information, värdera och dra egna slutsatser utifrån den och vi kan träna dem att våga ta del i den öppna samhällsdebatten.
Tekniken löser inte på något vis alla skolans eller ens mina egna problem som undervisande lärare, men jag tycker att det är uppenbart att vi kan och bör dra fördel av teknikens möjligheter för att förstärka lärandet.
Selma Lagerlöf är en av Sveriges
främsta författare genom tiderna.
Det finns mycket att ta ställning till när man ska göra en redovisning, inte bara vad gäller innehållet utan även vad gäller formen.
Här ska jag ge konkreta tips på hur man kan lägga upp en bokpresentation och jag börjar med innehållet.
Innehåll:
Jag skulle berätta lite om författaren Selma Lagerlöf och om den tid och det samhälle då hon levde. Jag skulle berätta närGösta Berlings saga är skriven och vad den handlar om i stora drag. Dessutom skulle jag vilja få med lite jämförelser, slutsatser och analyser kring innehållet, bokens budskap och berättartekniken (det vill säga hur boken är skriven) etc.
Vad som menas med att jämföra, analysera och dra slutsatser, kan ibland kännas lite otydligt. Så här tänker jag:
Om man ska jämföra innehållet så kan man till exempel försöka se likheter och skillnader mellan handlingen i boken/bokens budskap/viktiga personer eller miljöer i boken och andra böcker, filmer, pjäser etc och även med egna livserfarenheter. Om man ska jämföra berättartekniken kan manförsöka se likheter vad gäller hur berättelsen är uppbyggd till exempel hur den börjar respektive slutar, hur ingående beskrivningarna är och vad det är som beskrivs mest,
Om man ska göra analyser och dra slutsatser innebär det till exempel att man försöker förklara sin upplevelse av boken genom att beskriva den och förklara varför man upplever den som man gör. Om jag gillar huvudpersonen kan jag till exempel fråga mig varför jag gör det: skildras han eller hon på ett sådant sätt (hur?) att vi automatiskt tycker att han eller hon är sympatisk? Om jag tycker att något avsnitt i boken är lite tjatigt eller långtråkig frågar jag mig varför jag gör det. Om jag tycker att slutet är för förutsägbart - varför tycker jag det? Att ställa den där typen av "varför"-frågor är att vara analyserande. Ibland drar man slutsatserna först: "Bokens inledning är mycket intresseväckande" och sedan analyserar/försöker man hitta orsakerna. Ibland gör man analysen först och drar en slutsats utifrån dem.
Man kan så klart inte jämföra allt, göra alla analyser och dra alla slutsatser. Man kan inte ens jämföra med alla sina tidigare erfarenheter, alla böcker som finns och alla filmer man sett. Men man kan försöka komma på någon eller några jämförelser som är intressanta och som kan tillföra ens presentation något extra perspektiv.
Form:
Jag skulle ha fört lite anteckningar medan jag läste boken eller ännu hellre skrivit så kallade läsloggar och sedan skulle jag plocka ut "godbitarna" ur mina läsloggar. När jag gjort urvalet skulle jag fundera över vilken ordning som jag ska ta upp vad, det vill säga vilken disposition som är mest logisk och intresseväckande och hur jag skulle vinkla texten för att läsaren skulle tycka att han eller hon vill läsa just min presentation och inte den som ligger på till exempel Wikipedia.
Gösta Berlings saga är en av Lagerlöfs
mest kända och älskade romaner.
Kanske skulle jag kunna använda mig av någon retorisk fråga? Kanske skulle texten bli extra intressant om jag vinklade den så att den kändes mer personlig, till exempel genom att jag gjorde någon egen jämförelse med andra böcker eller filmer eller genom att jag jämförde bokens handling eller budskap med hur samhället ser ut nu och hur vi lever i dag? På så vis kan jag ju bjuda på något som läsaren inte kan hitta någon annanstans.
Jag skulle särskilt fundera över hur jag skulle börja min text för att väcka uppmärksamhet och få mina läsare intresserade av att läsa vidare. Jag skulle vara noga med att ha en röd tråd genom presentationen och så skulle jag ha ett medvetet slut.
Selma Lagerlöf har fått flera hedersbetygelser.
1909 fick hon t ex, som första kvinna, Nobelpriset i
litteratur och på den svenska 20-kronorssedeln
finns såväl hennes porträtt som scener ur hennes
mest kända böcker.
Jag skulle försöka hitta bilder som understryker mitt budskap, som helt enkelt passar för en presentation av en bok som jag har läst, och en del av dessa bilder skulle gärna få vara mina egna. Bilderna skulle till exempel kunna föreställa författarens porträtt, bilder på boken jag läst (omslaget och/eller inledningen), och stämningsfulla bilder på natur eller människor som passar till bokens handling. Jag skulle i mitt fall till exempel ha kunnat fotografera en predikstol i en landsortskyrka och skrivit texten "Boken inleds med orden "Äntligen stod prästen i predikstolen.". I bildtexterna skulle jag berätta vad jag vill ha sagt med bilderna och så skulle jag tala om varifrån de är hämtade. I det här inlägget har jag valt att skriva en beskrivande bildtext under varje bild och göra så att information om varifrån bilderna är hämtade etc syns när du för muspekaren över bilden. Klickar du på bilden så kommer du dessutom till originalet.
Det är vanligt och lätt att i dag kombinera text och bild och detta utnyttjar många lärare och elever. Jag är mycket nyfiken på om det inte egentligen skulle kunna vara lika lätt att även lägga till ljud och eventuellt film.
Själv tycker jag att det är kul och lätt att ordna med upplästa delar av boken eller ljudfiler där man pratar om boken, och en sådan ljudfil skulle kunna se ut till exempel så här:
En annan möjlighet är att lägga upp filmklipp från filmatiseringar av boken, till exempel:
Jag skulle presentera och förklara klippet så att det blir tydligt för mottagaren varifrån det kommer och vad jag vill visa med det. När en filmsnutt eller ett citat är lösryckt från sitt sammanhang kan det annars vara svårt att tolka.
Så här sammanfattar Henrik
Lange "Gösta Berlings saga"
av Selma Lagerlöf i sin bok
med seriestripar "80 romaner
för dig som har bråttom",
Kartago förlag, 2007.
Om jag hade haft tid så skulle det ha varit kul att göra en egen trailer till boken (i stil med dem som görs för filmer) eller varför inte sammanfatta bokens handling i form av en serie i stil med Henrik Langes seriestripar 80 romaner för dig som har bråttom, Kartago förlag, 2007. Det hade också varit spännande att försöka dramatisera något avsnitt i boken och filma det eller spela in ett avsnitt som en radioteater.
Oj, oj, oj, vilka möjligheter det finns i dag när man kan göra sina skriftliga redovisningar digitalt och när man kan använda digitala hjälpmedel vid sina muntliga presentationer!
Har du andra tips på hur man kan lägga upp en presentation eller har du tips på lyckade presentationer?
Här kommer ett exempel på hur det kan bli. Ljudet är inte perfekt (jag har använt mikrofonen som sitter i datorn), men jag tycker att det är tillräckligt bra för att den enkla filmen ska kunna tillföra något nytt och spännande till en redovisning.
Här kan du se en kort film om hur du kan hitta bilder som du får lov att använda (utan att bryta mot upphovsrätten) och hur du sedan gör när du vill använda dem på din blogg:
Och i denna skärminspelningen visar jag hur du kan hitta och använda bilder från Wikimedia Commons: http://screenr.com/LbWs.
Mitt namn är Charlotta Wasteson och jag arbetar som gymnasielärare på Österlengymnasiet i Simrishamn. På den här bloggen skriver jag om IKT, artiklar, böcker och pedagogiska frågor i min vardag. Ge gärna tips eller skriv en kommentar!
Skolbibliotekarie i förskoleklass upp till åk 6 i Simrislund och Gärsnäs. Tidigare lärare och lärlingssamordnare på Barn-och fritidsprogrammet, IKT-pedagog, lärare i sv, eng, hi, re och sh, handelsämnen och att driva uf-företag på gymnasiesärskolan, kommunikatör på Barn- och utbildningsförvaltningen och ämneslärare i svenska och historia på Österlengymnasiet i Simrishamn.
När jag blir tillfrågad hur jag använder mig av bloggar i mitt arbete, så tänker jag spontant på hur jag använder bloggar med mina elever. Eleverna står ju i centrum för vår verksamhet.
Men får jag en chans att tänka ett steg längre, så kommer jag på att jag vill och måste berätta att bloggen även är ett fantastiskt verktyg för vår personliga utveckling som lärare.
Inlägg
