Skulle du också vilja lära dig mer om programmering?

Nu känner jag att jag kan en hel del om hur man kan använda Internet och skapa eget material med hjälp av färdiga mallar i WordPress, Blogger, Wikispaces, och så vidare. Det är dags för en ny utmaning.

En av mina duktiga småbröder har lovat att hjälpa mig genom att sätta ihop en liten programmeringskurs, för visst är det allmänbildning att kunna lite om kod?!

Kanske vill du hänga på? Det går utmärkt. Jag tänker nämligen använda min blogg för att dokumentera vad vi gör.

Vi börjar med en mjukstart genom att titta på följande filmer om programmet Processing:



Filmerna är 11 till antalet och jag får erkänna att jag bara hunnit se hälften än så länge, men jag är på gång mellan blöjbyten, potträning, disk och tvätt.

Vad jag gillar med dem är att de är så grundläggande och systematiskt och pedagogiskt upplagda. De passar alltså mycket bra för nybörjare.Visst kan även jag bli lite rastlös av omsorgsfullheten, men jag inser att jag har nytta av att höra det flera gånger. Då kommer jag kanske ihåg momenten sedan när det är dags för mig att göra dem själv! ;-)

Här kan du ladda ner programmet Processing:  http://processing.org/download/ och här kan du hitta stöd om du gillar att jobba självständigt och/eller inte har en snäll lillebror (eller motsvarande) som kan hjälpa dig ;-)  http://processing.org/learning/.

Några fakta om ungdomars digitala kompetens

I ett inlägg på sin blogg IKT-skafferiet har Camilla Nilsson sammanställt några intressanta fakta kring ungdomars Internetvanor. Att känna till dessa är en bra utgångspunkt när vi planerar höstens nya kurser. Här kommer hennes presentation:Unga svenskar och internet

View more presentations from CamillaLindskoug

Vill du läsa Camilla Nilssons inlägg i sin helhet hittar du det här: http://iktskafferi.blogspot.com/2011/06/vilka-forkunskaper-har-eleverna.html

Guldäpplet 2011

Oj, via Twitter upptäckte jag plötsligt att jag blivit nominerad till Guldäpplet. Vad glad jag blir!

Jag inser naturligtvis att jag inte har någon chans (i alla fall inte i år ;-), för det jag gör och har gjort är småpotatis i jämförelse med mina konkurrenters insatser. Men att få stå på samma lista som dessa duktiga och hårt arbetande pedagoger är oerhört smickrande. Stort tack för nomineringen! :-)

Gymnasieskola 2011

Det händer mycket på skolfronten just nu. Vi får nya styrdokument både för grundskolan och gymnasiet. Det nya betygssystemet blir det fjärde sedan mitten av 1900-talet. Så här skriver Skolverket:

"Tre olika betygssystem har passerat skolans värld under 1900-talets andra hälft. Det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem. Den nya betygsskalan blir den fjärde skalan sedan 1960-talet."

Här kan du läsa mer om Gymnasieskola 2011. Materialet finns både att beställa från Skolverket och att ladda ner som pdf. Alla gymnasielärare kommer att få ett tryckt exemplar i augusti.

Här kan du läsa mer om det nya betygssystemet "Fler steg ska skapa rättvisa betyg".

Bilden är tagen ca 1975 och hämtad från The U.S National Archives på Flickr (Commons, vilket innebär att det är fritt för alla som vill, att använda bilden, så länge som de uppger källan).

Gymnasieelever skriver om nätmobbning

På bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar har kloka ungdomar skrivit intressanta inlägg om nätmobbning.

Gå gärna in och läs och ta dig gärna tid att skriva någon kommentar till ungdomarna - det gör att bloggandet känns mer meningsfullt!

Stort tack för hjälpen!

Läsningens historia

Att läsa om läsningens historia i Ann Steiners bok Litteraturen i mediesamhället (2009) är spännande. En mycket talande rubrik i kapitlet om "Läsaren" är "Från högljudda omläsningar till tysta engångsläsningar" och dessa sidor i boken (s 158-160) vill jag ivrigt rekommendera! Jag tycker det är så spännande att få veta mer om hur förändringen gått till och att vi inte alltid läst på det sätt som vi i dag anser är det enda rätta sättet.

Ett tafatt försök att återge lite av kapitlets innehåll kommer här (se det mer som ett försök till apritretare än som ett referat):

I dag läser vi tyst och gärna i avskildhet, men detta är en modern företeelse. Ända fram till 1700-talet var enligt Ann Steiner nästan all läsning högläsning. Man hade ont om böcker och det var självklart att man var öppen med vad man läste: antingen satt man och läste högt för sig själv eller så läste man högt för andra som ett slags social och uppbyggande aktivitet. Den sociala kontrollen var stark och genom högläsningen kunde alla vara säkra på att man inte läste något syndigt, lättjefullt eller statsomvälvande.

Steiner berättar två kul exempel på hur man vet detta:

Man har hittat vackra handskrivna codex  från medeltiden där munkar klottrat ner marginalerna med humoristiska teckningar och kladdiga anteckningar. I dessa anteckningar har de klagat över att de fryser, är hungriga och störs av oljudet från sina högläsande kollegor.

Teologen och filosofen Augustinus skrev i Bekännelser (ca 397 e Kr) att hans mentor läste  tyst och Augustinus grubblade mycket kring skälen till detta och om det var ok. Augustinus gör klart för sina läsare att hade det varit någon annan än mentorn som gjort det, så hade det inte varit ok, men eftersom mentorn är så from och har en så stor personlighet så måste det finnas goda skäl. Augustinus funderar vidare över vilka skälen skulle kunna vara: är det av försiktighet eller för att det går snabbare att läsa tyst eller "kunde hans önskan att spara rösten, som mycket lätt blev hes, vara en rimligare orsak till att han läste tyst. Vilket skäl han hän hade var det hos en sådan man säkerligen gott" (citat ur Bekännelser, hämtat ur Steiners bok s 158).

Även under 1700-talet och 1800-talet läste man, enligt Steiner,  mest högt. Man möttes i "salonger" för att läsa och diskutera skönlitteratur och brev och i de borgerliga familjerna läste man högt för varandra.

I dag har högläsning blivit något exklusivt och privat, något som man nästan bara gör för barn, vid författaraftnar eller eventuellt för sin älskade. Detta beror enligt Steiner på att tiden har blivit en bristvara. Att läsa högt tar längre tid än att läsa tyst.

En annan viktig skillnad är att det förr ansågs fint och bra att läsa långsamt och eftertänksamt och att läsa om. I dag verkar omläsningar ovanliga och även populära böcker faller snabbt i glömska. Varför har det blivit så? Jag tänker att en förklaring kan vara att det ges ut så många nya böcker varje månad. Alla som vill har dessutom möjlighet att skaffa sig de nyaste böckerna via bokhandlar, bokklubbar eller bibliotek. Trenderna växlar snabbt och nya författarnamn och titlar kommer och går. Vill man hänga med på kultursidorna eller i dagens litterära sällskap så måste man alltså vara snabb och effektiv.

Här kan du hitta bilden till inlägget: http://search.creativecommons.org/?q=reading# och den ligger under licensen Public Domain.