torsdag 31 mars 2011

Hinder och möjligheter

Den tredje dagen på vår kollegahandledningskurs tipsade vi varandra om några olika material och verktyg som finns på nätet och som man kan ha nytta av i skolan. Vi talade också om vilka svårigheter som finns, till exempel tidsbrist, teknikproblem och samarbetssvårigheter.



Följande frågor fick vi en stund att fundera kring och sedan diskuterade vi valfri punkt med en kollega från en annan skola. Det är bra, men svåra frågor och jag hann inte tänka till kring dem alla. Här kommer de i alla fall, tillsammans med de reflektioner jag hann få ner:

Hur kan kollegahandledning fungera på din arbetsplats?

Initial fas:

Vi nyblivna kollegahandledare kan börja med att inspirera och stötta varandra i vår vardag på ett mer systematiskt sätt. 
  • Om det syns att vi har lätt för att samarbeta och har roligt ihop med varandra och våra elever, kan det förhoppningsvis väcka en nyfikenhet och lust att delta. 
  • Om våra kollegor får se konkreta exempel på vad man kan göra och att det inte behöver vara så krångligt eller tekniskt krävande, kan det förhoppningsvis bidra till det mod som krävs för att man ska våga testa något nytt. 
  • Om vi tydligt kan visa att IKT inte på något vis står som en motsättning till ämneskunskaper eller till lärarledda och väl genomtänkta lektioner, kan det förhoppningsvis bidra till att man känner tillit.
Grupphandledning:
  • Till en början kan vi testa genom att planera gemensamma projekt inom gruppen. 
  • Vi kan börja med att fundera över vilka ämnen och elever vi skulle kunna samarbeta kring. 
  • Finns det några lärare utanför kollegahandledningsgruppen som vi kan få med oss i samarbetet? Vilka behov och intressen skulle de kunna ha?
  • Nästa steg kan vara att vi hjälper andra att planera sina samarbeten. Samarbeten kan bestå i att ämnesgrupper planerar sina kurser gemensamt och/eller av ämnesövergripande projekt.

Individuell handledning:
  • Den handledda läraren ska använda sin planeringstid och fortbildningstid.
  • Vi handledare är lediga från andra arbetslagsmöten för att jobba med detta.
  • Be den som vill handledas att ha förberett sig inför första mötet: till exempel vilka är dina behov och förväntningar? Vilka elever vill du jobba med? Vilka mål vill du jobba mot? Har du idéer kring hur du vill använda IKT i ditt projekt/din undervisning? Det är en fördel att de har hunnit tänka till lite, men det är bra om de inte hunnit för långt i sin planering: då kan det bli svårt att handleda eftersom den handledde redan har en klar (och kanske orealistisk) idé om vad han eller hon vill hinna genomföra.
  • Ett bra tips kan vara att be den handledda ta med sig ett arbetsområde som är centralt i någon av hans eller hennes kurser och utveckla detta, istället för att skapa allt nytt från grunden. Gör man så tror jag nämligen att det finns större chanser att den handledde läraren känner att utvecklingsarbetet är överkomligt i förhållande till den extra arbetsbelastning det innebär att tänka och lära nytt. Då tror jag att det är större chans att projektet kan leda till något bestående. 
Här kommer några fler frågor:

  • Vad behöver utvecklas?
  • Hur togs handledningsplanen emot på din skola?
  • Hur var responsen hos skolledningen?
  • Hur vill du locka lärare att delta?

 Hur ser det ut på din skola? Hur skulle du vilja att det såg ut?

tisdag 29 mars 2011

Vad är viktigt vid lärande?

På vår andra utbildningsdag i Collega Coach hade vi bland annat ett grupparbete där vi skulle skriva upp vad vi tycker är viktiga förutsättningar för lärande. Så här blev resultatet:

"Kritsnack" III

Kritsnack II

"Kritsnack" I

Viktigt för lärande III

Viktigt för lärande II

Viktigt för lärande I

Kollegahandledningskurs

Lägger man ihop gruppernas redovisningar i en Wordle blir resultatet så här (de ord som återkommer flest gånger blir störst på bilden):


måndag 28 mars 2011

Kollegahandledningskurs

I dag 28/3 har jag och flera kollegor från Simrishamns kommun varit i Lund på utbildning i Collega Coach. Här kommer några av mina reflektioner från dagen:


Om man vill börja med kollegahandledning och få den att bli en naturlig del av skolans verksamhet, tror jag man har mycket att vinna. Jag tror nämligen att när kollegahandledning fungerar som den är tänkt, får både den som blir handledd och den som handleds stora möjligheter att utvecklas och samtidigt roligt tillsammans. Kvaliteten på såväl innehåll som form kan höjas, gemenskapen stärkas och ämnesövergripande projekt underlättas. 


Men för att kollegahandledning ska kunna fungera i vardagen, krävs att tid avsätts för detta. Får inte handledaren och den som handleds särskild tid att förfoga över, kommer handledningen att riskera att bli sporadisk och läggas på is så fort som nationella prov, möten kring nya läroplaner, utvecklingssamtal och andra projekt stjäl vår uppmärksamhet. 

Så här berättar Kristina Thunberg ser det ut på Häggviksskolan i Sollentuna utanför Stockholm:
  • 2 lärare stöttar vars en lärare i 10 veckor,
  • det bygger på frivillighet om man vill bli handledd,
  • handledaren får 1 h nedsättning i undervisningen per vecka för handledning: att bland annat hjälpa till att planera, genomföra och utvärdera.
  • den handledda läraren får räkna det som fortbildningstid och får ca 1½ ledig dag i juni.


Handledarens arbete:
  • ansvar för struktur, boka tid och rum, hjälpa till att skapa mål, vara förberedd inför samtalet
  • ansvar för att det blir god kommunikation,
  • ansvar för dokumentation (både för att de inblandade har nytta av det själva i sitt arbete och för att man kan visa det för skolledningen)
  • stötta och uppmuntra under genomförandet
  • ge återkoppling och förslag till förbättringar, har eleverna och läraren nått sina mål, planera framtida aktiviteter,
  • visa exempel
  • ge förslag på e-resurser
  • bjuda på choklad ;-)

En av våra uppgifter under dagen var att vi skulle fundera över vad vi vill åstadkomma som kollegahandledare. Här kommer frågorna och mina tankar kring dem.

Vad ser jag som viktigast i min blivande roll som kollegahandledare?
  • Jag vill tillsammans med den lärare jag ska handleda, arbeta för att komma underfund med vilka behov han eller hon har i sina elevgrupper och ämnen och utgå från detta när jag försöker ge inspiration och tips, stöd och uppmuntran samt respons och när vi tillsammans reflekterar kring hur arbetssättet och/eller studiematerialen kan förbättras. 
  • Jag vill hjälpa till att komma på bra frågor, som kan leda arbetet framåt.


Vilket ansvar kommer jag att kunna ta?
  • Jag vill kunna lyssna, inspirera och ge stöd, men den handledda läraren måste själv ta det yttersta ansvaret för sin utveckling och för att undervisningen fungerar. Målsättningen är att den som handleds själv ska kunna ställa frågor och hitta svar. Jag hoppas kunna hjälpa till i den här processen.

Vilket syfte skulle jag kunna ha för handledning på min skola?
  • Målet är att vi ska använda IKT mer i undervisningen och att det ska ske på ett sådant sätt att det förstärker lärandet. Det ska alltså bara användas när det är motiverat, inte slentrianmässigt och i alla moment och allt man gör. Variation är viktigt, så det räcker inte att man använder PowerPoint på varje lektion. (Det är inte ens bra om man gör det.) 
  • Få kollegor att se att IKT varken behöver vara så svårt och tillkrånglat eller är magiskt och löser alla problem. IKT innebär kort och gott att vi får tillgång till nya verktyg som kan underlätta informationssökning, källhantering, diskussion och redovisning.
  • Skapa tillfällen att reflektera kring inte bara tillämpningen av tekniken, utan minst lika mycket kring lärande, metodik och didaktik. Samtalen kring tekniken kan fungera som en ingång till resonemangen kring de verkligt viktiga frågorna kring undervisningens vägar och mål.


Vilka utmaningar tror jag att jag kommer att möta?
  • Jag vill bli bra på att lyssna och på att utgå från den andra lärarens intressen och behov. Jag vill träna mig i att spegla, ställa förtydligande och utforskande frågor.
  • Ibland kan det vara bra att i handledningen tillsammans ställa sig frågan: Vad är det värsta som skulle kunna hända? Tack och lov brukar inte svaret bli så skrämmande! ;-)


Lästips:
Att leda lärande samtal av Hans-Åke Scherp (2009).

söndag 27 mars 2011

Spoken word by Sarah Kay

Se, hör och njut här av en ung kvinna som kan retorik:



Lägg märke till hennes intresseväckande inledning, rytm, träffande ordval och gester. Allt samverkar!

Dessutom talar hon om språkets kraft. Genom att vi formulerar oss, blir vi medvetna om våra tankar och känslor. Visst kan det låta bakvänt, men jag känner verkligen igen mig i detta. Ibland vet jag faktiskt inte alls vad jag har inom mig förrän jag fått det på pränt.

Att skriva blir ett sätt att skapa struktur, men inte bara det, utan det språk, de ord som jag får ner på papper eller i digital form hjälper mig att locka fram nya tankar och idéer. Tankar och idéer som jag inte visste att jag hade.

Jag vill att mina elever ska skriva så mycket att de får uppleva detta: hur skrivandet underlättar tänkandet, förstärker det och ibland till och med kan fungera som ett slags katalysator. Då kan de nå så mycket längre, längre än de ens kunde föreställa sig.

Sarah Kay berättar om sina tre steg i "Spoken word":

  1. Jag kan ge något till andra.
  2. Jag vill göra detta och jag gör det. Jag vill utvecklas, växa och våga ta risker. Jag vill dela med mig av det jag kommit att förstå.
  3. Jag kan göra något personligt av det. Jag utnyttjar mina tidigare erfarenheter och nyfikenhet för att försöka skapa något nytt.  

Hon berättar att Spoken word kan vara ett sätt att bearbeta sina tankar och känslor, men hon betonar att det också kan användas som ett sätt att underhålla, utbilda och inspirera andra.

För att få tonåringar att våga skriva poesi, så ger hon dem i uppdrag att skriva listor:

  • 10 saker som jag vet är sanna.
  • 10 saker jag skulle ha lärt mig vid det här laget.


Hon använder Spoken word till att få sina studenter att återupptäcka nyfikenheten, att använda sina upplevelser och skapa något eget utifrån dem, skapa historier som bara de kan berätta!

Visst finns det kraft i det här sättet att berätta! Kanske skulle vi kunna använda oss mer av det, även i den svenska skolan redan i dag? Vad tycker du? Blir du inspirerad?




fredag 25 mars 2011

Äntligen!

Förlåt att jag här avbryter min lilla retorik-serie. Ja, jag vet att det är bra att vara systematisk och ha struktur och inte tappa tråden och allt det där, men det här inlägget kan inte vänta! Ni får alltså ha överseende med att jag nu plötsligt byter ämne.

Våren har äntligen kommit och KTH har äntligen valt att lägga ut sina veckobrev på en öppen blogg på Internet, istället för som tidigare i en sluten lärplattform.

Titta här vilken fin resurs och inspirationskälla:  http://digitalkompetens.blogspot.com/



Jag tror att det är så här grundskolor, gymnasier och högskolor kan locka studenter i framtiden: genom att våga öppna upp sin verksamhet, generöst bjuda på sitt kunnande och visa vad man gör!

Jag tror nämligen att det är fler än jag som tröttnat på skolreklam i form av glansiga och glassiga reklamfoldrar fyllda av floskler. Istället för en massa målsättningar vill vi se exempel ur den dagliga verksamheten. Vi är trötta på teorin (kanske desillusionerade?) och vill istället se praktiken!

Tack till alla de som vågar, kan och vill dela med sig! Ni är fantastiska och jag tror att ert arbete och era idéer sprids som ringarna på vattnet! Se bara på mig och på mina kollegor på kurserna i Digital kompetens I och II vid KTH. Flera av oss har blivit så inspirerade att vi fortsätter att skriva på våra individuella kursbloggar även efter avslutad kurs.

Känner du igen dig i beskrivningen, det vill säga att du inspirerats av andra och valt att också dela med dig, så skriv gärna en länk till din blogg (eller motsvarande) som en kommentar till detta inlägg! 

Tack på förhand!

Crocus

tisdag 22 mars 2011

RETORIK Steg 2: Dispositio

När man nu har förberett sig genom att bestämma vad man ska ta upp för ämne och vad man har för syfte, så är nästa steg att göra en disposition: hur ska man lägga upp sitt tal eller sin text?

Ja, det beror så klart på vilket syfte och vilka mottagare man har. Tänk på att du behöver skapa uppmärksamhet, intresse och välvilja!

fish_for_lifeOlika tal och texter behöver olika form och språkdräkt. Ett tal på en 60-årsfest ser inte ut som ett begravningtal. Hans Gunnarsson liknar i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet, till exempel dispositionen av ett reportage med en fisk: "en vass käft, som hugger tag, sen en tjock kropp och så en snärtig stjärt som avslutning." I en tidningsartikel sätter man istället det allra viktigaste i texten först. Detta beror på att om artikeln måste kortas, så är det oftast slutet som klipps bort.

Ditt tal eller din text blir också bättre om du talar om din disposition och gör övergångar som binder ihop det. Försök att hitta en ordning som är logisk och gå noga igenom din text så att du inte säger eller skriver liknande saker på flera ställen: för i så fall ihop avsnitten och stryk bort överflödigt material.

Några som drivit dessa övergångar till sin spets är Hipp Hipp. Se här:



Tänk på att det inte räcker att ha en intressant inledning, utan att du måste hålla intresset vid liv. Lägg alltså in berättelser, liknelser, jämförelser, exempel, visa saker eller bilder, för att levandegöra ditt material.

Sålla i ditt material och "kill your darlings" om du måste. Ditt tal eller din text får inte bara bli en enda lång uppräkning, utan det måste bli tydligt vart du vill komma.

Gör ett tydligt avslut, så att du inte själv behöver tala om att "nu är det slut". Detta gör du till exempel genom att göra en kort sammanfattning av det viktigaste i ditt material och/eller återknyta till din inledning. I slutet får du gärna också vara lite känslosam.


Lycka till!

Vill du läsa mer?
Flera av tipsen ovan kommer från boken Vältalaren av Hans Gunnarssons. Gunnarssons bok vill jag gärna rekommendera. Den är går igenom de fem stegen systematiskt och massor av tips och konkreta exempel.

måndag 21 mars 2011

RETORIK Steg 1: Inventio

invent plus blurred manNär du ska förbereda ditt tal eller din text kan du ha stor nytta av Ciceros plan i fem steg. Jobbar du systematiskt och gör en sak i taget, så blir det lättare. Här tar jag upp steg 1:

Inventio 

Bestäm dig för ämne och syfte! Vad ska du ha det till? Vilka är din målgrupp? Vad vill du åstadkomma?

Har du svårt för att bestämma ämne och vinkel kan du ska gå ut på "lagret" och inventera! Vad kan du redan? Vad är du intresserad av? Vad kan du ta reda på? Vad är dina mottagare intresserade av?

Samla material! Leta fakta och siffror, orsaker och följder och se till att få med ett personligt perspektiv. Utnyttja dina personliga erfarenheter genom att till exempel dela med dig av egna exempel, jämförelser och åsikter. Använd dig av frågorna: Vem? Vad? Varför? Var? När? Hur? Med hjälp av vad?

Lycka till!


Vill du läsa mer?
Flera av tipsen ovan kommer från boken Vältalaren (2006) av Hans Gunnarsson. Den boken vill jag gärna rekommendera. Gunnarsson går igenom de fem stegen systematiskt och ger massor av tips och konkreta exempel.

lördag 19 mars 2011

Jag är egentligen ingen talare ...

"Jag är egentligen ingen talare, så jag ska försöka hålla det här kort. Ni ska inte behöva lida länge."

Känner ni igen inledningarna? Inte är de väl så lysande? Varför börjar vi ibland tal på det här viset? Beror det på jantelagen, på att vi är rädda för att någon ska tro att vi drabbats av hybris eller beror det på att vi inte vill skilja oss från flocken?

IMG_7738Jag hörde just en träffande liknelse. Hans Gunnarson, som skrivit boken Vältalaren (2006) och som håller i retorikavsnittet på kursen Media, kommunikation och IT som verktyg i pedagogisk verksamhet, undrar hur vi skulle ha reagerat om en flygkapten sagt något liknande:
"Jag är egentligen ingen flygare, men jag hoppas det ändå ska gå vägen. Jag har lagt ner mycket tid på förberedelser inför flygningen. Den kommer förresten att bli kort."
Ja, inte hade vi väl velat följa med på flygturen i alla fall ...

Och egentligen är vi väl inte så sugna på att lyssna på det där talet heller?

Vad kan vi då göra för att avhjälpa problemet? Jo, hitta på en annan och bättre inledning!

Har du några tips?

Behöver vi retorik i skolan?

A speach in the atriumÄr det viktigt med retorik? Borde retorik vara ett obligatoriskt ämne i skolan? Det tycker bland annat Elaine Bergqvist, retoriker och författare till den nya boken Snacka Snyggt – modern retorikLäs hennes inlägg här:  http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6400000000000001&conference=10400000000000011&posting=19500000005868414

Vad tycker du?

fredag 18 mars 2011

Simrishamns skolor på nätet

På kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet har Anna-Kerstin Winckler, som annars bland annat jobbar som IT-pedagog på Datastudion på Kärnhuset (eller med andra ord Skoldatateket i Halmstad kommun), gett oss i uppdrag att titta på några skolors hemsidor och kommentera dem. I dag tar jag därför reda på hur några skolor i min kommun sprider information och marknadsför sig på nätet. Här kan du ta del av mina iakttagelser och reflektioner:

På Simrishamns kommuns webbplats hittar jag en förteckning över allt grundskolor i Simrishamns kommun:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/adress-_och_telefonlista_/ Skolorna är indelade i tre skolenheter: Centrum, Nord och Syd. Här hittar jag webbadresserna till skolornas egna webbsidor.

Jag väljer att titta närmre på två skolor i enhet Centrum: Korsavadsskolan respektive Simrislundsskolan (där mina båda söner går). Men när jag klickar på länkarna till vardera skolas hemsida kommer jag till en sida som kräver att jag ska logga in.



Vad har jag för inloggningsuppgifter?! Har jag inte befogenhet att se skolornas hemsidor? Det måste vara något fel, eller?

Jag försöker komma runt problemet genom att hitta andra, mer direkta vägar till hemsidorna eller andra webbplatser om skolorna som vänder sig till intresserade.

Jag letar i sidomenyn och hittar där valet Skolenhet Centrum. Där kan jag läsa skolenhet Centrums vision och vilka som leder verksamheten och kontaktuppgifter till bland annat administrationspersonalen:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/skolenhet_centrum/

Lite specifik information om Simrislundsskolan hittar jag här:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/skolenhet_centrum/skola-ar-f-6/

Specifik information om åk 5-6 på Korsavadsskolan hittar jag här:
http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/skolenhet_centrum/korsavadsskolan-skolar-3-6/

och om 7-9 på Korsavadsskolan:
http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/skolenhet_centrum/skola-ar-7-9/

Den första respektive den sista sidan, d.v.s. den om Simrislundsskolan och den om åk 7-9, tar upp vilka som är rektorer på skolan och kontaktuppgifter till bland annat skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare och hur man hittar till skolan. Detta tycker jag är för magert. Som förälder vill jag veta mycket mer än lite floskler (förlåt, men det låter oftast lite klyschigt när skolor ska försöka tala om vad de står för) och kontaktuppgifter till några skolledare.

Jag vill ha något mer personligt och något som ger ett smakprov på verkligheten, något som inte är bara uttrycker skolans teori utan även visar på dess praktik.

Intressant och lite mer personligt blir det genom att åk 7-9 har en bild (vilket är den enda bilden på sidan) där det står att man är välkommen att läsa kinesiska, vilket enligt skolans webbsida är nyckeln till framtiden ...


Längre ner på sidan står det ett förtydligande:
Nytt och extra spännande 2010/2011: Vi har startat med kinesiska som alternativ när det gäller val av modernt språk i åk 7!
Sidan om årskurserna 5-6 tar upp vilka som arbetar närmast barnen: lärare, speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter. Det gillar jag. Man får veta vad de heter och vad de har för titel. Däremot får man inga kontaktuppgifter eller uppgifter om vilka klasser de undervisar i. Det är synd. Men jag tycker ändå att denna sida är betydligt bättre än de två övriga.

Två av rektorerna har en sida där de presenterar sig:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/skolenhet_centrum/skola-ar-7-9/rektors-sida/. Den ena rektorn har dessutom en sida där han beskriver sitt pedagogiska ansvar som skolledare:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/grundskolor/skolenhet_centrum/skola-ar-7-9/rektors-sida/pedagogisk-ledare/. Där står vad han har ambitionen att göra (skrivet i maj 2010), men än så länge inget om vad han gjort. Den andra rektorn länkar till ett brev där hon bland annat förklarar att hon tycker att det är viktigt att alla i skolan bemöter varandra med respekt, att elever och lärare ska ha inflytande över och ansvar för hur de lägger upp sitt arbete och att skolan ska organiseras kring arbetslag och att undervisningen ska anpassas efter varje elevs unika behov.

Gymnasiet har också en sida:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/gymnasieskola/. Där kan man bland annat läsa vilka utbildningar som erbjuds på skolan. Dessutom finns en länk (som fungerar) till skolans hemsida:  http://www.simrishamn.se/sv/barn_utbildning/gymnasieskola/osterlengymnasiet/. Där finns massor av material och det är tydligt att hemsidan både vänder sig till elever och deras föräldrar som redan går på skolan och till de ungdomar som funderar över vilken gymnasieskola de ska välja. Eftersom jag själv arbetar på gymnasiet stoppar jag lovordandet här innan ni hinner protestera mot jävsituationen. ;-)

Generellt är skolinformationen på kommunens sidor opersonlig och stereotyp och har jag inte några inloggningsuppgifter, kan jag endast komma åt gymnasiets hemsida. Det verkar som om allt ska passa in i kommunens mallar för hur webbsidor ska se ut. Kanske ser det enhetligt och professionellt ut, men det är också intetsägande och ointressantKanske skulle man kunna lösa det genom att skolorna länkade till andra mer personliga webbplatser där materialet uppdateras regelbundet och man visar upp delar av sin verksamhet?

Hur ser det ut i din kommun?

torsdag 17 mars 2011

Ska elever lyssna på lärare eller själva söka kunskaper?

Teacher perspective

I Kristianstadsbladet skriver Christer Nylander (FP), riksdagsledamot från Kristianstad, om debatten kring katederundervisning:
Vi genomför nu en lång rad reformer som ska bidra till att vända resultaten och ge fler chans att nå framgång i skolan. Ska vi lyckas med det behövs fortsätta reformer som lyfter skolans standard och status, men också en omprövning och diskussion av den pedagogiska idé som säger att det nästan i varje tillfälle är bättre att eleven självständigt söker kunskap än att lyssna på en kunnig och skicklig lärare. (Läs artikeln i sin helhet här:   http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1413486/Lyssna-pa-lararen.html)
Vari ligger motsättningen? Skolan måste lära eleverna att söka kunskap. Samtidigt måste vi lärare ges tid att tillsammans med våra elever diskutera de fakta som de hittat: "Vad är viktigt i sammanhanget? Hur hänger saker och ting ihop? Varför ser det ut så här? Vad får det för konsekvenser?" o.s.v. 
Vi behöver alltså både lära dem söka kunskaper och träna dem i att lyssna på sina lärare och på varandra. Bara för att eleven lyssnar på andra behöver han eller hon inte vara passiv, tvärt om! Eleven kan och bör ställa frågor, diskutera och försöka formulera svar.
Problemet är inte egentligen att eleverna söker kunskaper själva, utan att vi lärare ofta inte hinner med att stötta dem tillräckligt. När de "lämnas vind för våg" beror deras resultat till stor utsträckning på vad de redan kan och hur mycket hjälp de begär av läraren och sina föräldrar. En del elever vill ha mycket hjälp och stöd och lyckas ibland också få det. Andra njuter av friheten då läraren släpper på tyglarna, på kontrollen. Tyvärr behöver detta inte innebära att de utnyttjar tiden för lärande ... Skillnaderna blir stora mellan de som kan och inte kan, de som förstår och de som inte förstår, de som blir färdiga med uppgiften och de som inte blir färdiga ...
Jag tror inte att lösningen är att vi ska plocka bort undersökande moment i undervisningen. Istället måste vi lärare komma på uppgifter där eleverna får söka kunskaper och lösa problem, samtidigt som vi handleder dem nära. Uppgifter som innebär frihet, men där vi fortfarande klarar av att ha koll på läget. Ett sätt att göra det lättare för oss att upptäcka när våra elever är på villospår (för de kommer på villospår ibland) är att alla elever arbetar med ungefär samma sak samtidigt. Då kan vi lättare följa upp deras arbete, diskutera svårigheter och problem, ta reda på om de förstått vissa grundläggande saker och ge dem tillfällen till gemensamma diskussioner. Jobbar eleverna med ungefär samma sak samtidigt är det också lättare för oss lärare att ge extra hjälp till dem som tycker att uppgiften är svår och extra stimulans och tips till dem som vill fördjupa sig ytterligare.


Lokalerna spelar också en roll för hur vi kan lägga upp vår undervisning. Den typen av undervisningssal som visas på bilden ovan lämpar sig bäst för föreläsning. Men den funkar även när man vill ställa frågor och i viss mån, i alla fall för modiga elever, när man vill diskutera och försöka formulera svar. Jag tror att vi behöver olika typer av lokaler för olika moment och arbetsuppgifter. Helst skulle jag därför vilja ha tillgång till olika typer av salar och grupprum som jag kan boka till mina gymnasieelever beroende på vad vi jobbar med just nu ... men kanske blir det för rörigt för eleverna?
Vad tycker du? 


Hur vill du att skolan ska utvecklas?

Vilken upphovsrätt har våra elever?

In Thoughts in SnowLennart Andreasson berättar i en videoföreläsning i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet, att alla elever har både ideell och ekonomisk upphovsrätt till det som de skapar i skolan. Detta tänker vi nog inte så på så ofta.

Hur hanterar vi det?

Vad får det för konsekvenser?


Ja, vi borde ju till exempel fråga eleverna om det är ok att använda deras material som exempel på hur man kan lösa en viss uppgift ... Oftast gör vi väl det, men ibland vet vi kanske inte om att vi kan ha nytta av ett material förrän eleven har slutat på skolan ... Hur gör vi då? Kontaktar vi eleven i fråga innan vi använder det? Eller missar vi möjligheten att utnyttja materialet? Frågar vi eleverna generellt ("Är det ok att jag ibland visar en del av era material för andra elever?") eller frågar vi individuellt ("Är det ok att jag använder det här materialet av dig som exempel?").

Jag har löst en del av mitt problem med detta, genom att skapa en blogg där eleverna ombeds att lägga ut en del av sina redovisningar. Bloggen är sedan helt öppen för omvärlden. På så vis har framtida elever möjlighet att titta på tidigare arbeten. Vill jag hjälpa elever att hitta någon särskild redovisning, så länkar jag till den, istället för att kopiera och klistra in den på andra ställen. Då kommer jag runt problemet.

Hur gör du?

onsdag 16 mars 2011

Skapar du eget undervisningsmaterial?

Valentines DayVad ska du tänka på om du vill göra ett eget utbildningsmaterial ensam eller tillsammans med sina kollegor? Vem äger materialet? Kan du sälja det vidare till ett läromedelsföretag eller tillhör det din arbetsplats?

Lennart Andreasson berättar i en videoföreläsning i kursen Media, kommunikation och IT i pedagogisk verksamhet, att alla lärare som skapar utbildningsmaterial i sin tjänst automatiskt har ideell upphovsrätt till det som de skapat. (Detta gäller ju allt skapande oavsett yrke.) De på skolan som använder ditt material är alltså skyldiga att berätta att det är du som arbetat fram det. Du har dock inte möjlighet att kräva ersättning för att skolan använder materialet, utan skolan har fri nyttjanderätt. Gör du ditt material på ditt eget initiativ och på din fritid, så prata gärna med din arbetsgivare, så att det inte uppstår missförstånd kring vem som har den ekonomiska upphovsrätten. Detta kan särskilt vara av betydelse om du vill senare vill sälja ditt material till ett läromedelsföretag.

Vid högskolor och universitet gäller det så kallade lärarundantaget. Det innebär att de som arbetat fram ett material och tagit ansvar för produktionen av det, är rättighetsinnehavare för materialet. De verk som gjorts på eget initiativ tillfaller alltså den eller de lärare som skapat det. Detta gäller även om materialet skapats på arbetstid. Har man däremot blivit ombedd att göra materialet, tillhör materialet ens skola. För datorprogram gäller lite andra regler: de tillfaller normalt arbetsgivaren oavsett om de skapats på eget initiativ eller inte. En del lärosäten har dock frivilligt förhandlat bort detta undantag, vilket jag tror är mycket positivt för utvecklingen. Jag tror nämligen att lärarundantaget kan främja de anställdas kreativitet och visst behöver vi kreativa IT-människor i universitetsvärlden!

På så vis äger man som lärare oftast produkten av sitt eget arbete, även om ens arbetsgivare kan ha glädje av materialet så länge som man är anställd. Byter man arbetsplats kan man ta materialet (och rättigheterna att använda det) med sig. Man kan också sälja det till ett bokförlag.

Eftersom reglerna är lite olika i olika fall, så skulle jag prata med min arbetsgivare ifall jag funderade på att göra något lite större projekt.

厨师3D小人高清图片Skapar man ett material tillsammans med andra är det också viktigt att man tänker till kring vilka i gruppen det är som äger materialet. Är det den person som tagit initiativ och haft huvudansvaret för att det skulle bli gjort, är det arbetsplatsen eller är det alla som gjort uppgiften tillsammans? Gör man större projekt tillsammans kan det till och med vara klokt att skriva ett avtal kring detta. Ta till exempel upp det i ett mötesprotokoll.

***


Några fler tips ...

Är du administratör för en kursplattform, wiki, blogg eller annan webbplats, har du ansvar för innehållet där och måste plocka bort material som bryter mot lagen eller är olämpligt på andra sätt. Om någon skulle skriva kränkande saker om andra personer är du inte ansvarig för vad de skrivit, men du är ansvarig för att plocka bort det så fort som möjligt. Det handlar alltså om ett slags uppsiktsskyldighet av interaktiva webbplatser.

Upphovsrätten innebär att du måste be om lov innan du använder andras material. Det finns vissa undantag (den så kallade inskränkningslistan), bland annat att du får göra ett visst antal kopior för enskilt bruk. Det innebär att du får använda dem privat hemma, men inte att du får lägga ut materialet på en kurswebb (om du inte bett om lov först eller det framgår på materialet att det är tillåtet, till exempel med hjälp av en Creative Commons-licens).

Om du vill använda dina elevers uppsatser för att visa kommande elever, måste du först fråga om lov. Annars är det ett intrång i upphovsrätten. Ligger materialet redan öppet på nätet är det dock självklart att du kan använda det (precis som alla andra kan göra det), men då bör du länka till det, inte kopiera och klistra in det på andra ställen.

Den här filmen handlar om upphovsrättslagen och är gjord av KTH Learning Lab:


Juridiken i Internetåldern - Lärarfilmen from KTH LEARNING LAB on Vimeo.

Om du vill använda ett material som du har hittat till en av dina kurser, så ska du alltså fråga om du kan få använda det så som du har tänkt dig. Se till att du har en överenskommelse sparad till exempel via epost.

Detta är lite omständligt, så därför är det bra att känna till undantagen. Du har enligt filmen till exempel rätt att ta ett visst antal fotokopior, rätt att göra kurskompendier av material som är mer än 5 år, du kan använda dig av citaträtten och du kan sjunga eller citera på lektionstid utan att först fråga om du får använda materialet.

Du kan också komma runt problemet genom att lägga öppna länkar i ditt kursmaterial där du hänvisar dina elever till materialet på dess ursprungliga plats. Ligger det öppet på nätet, så kan dina elever ta del av det och eventuellt själva lagligt skapa kopior för enskilt bruk.

tisdag 15 mars 2011

Upphovsrätten: några frågor och svar

1) Vilka upphovsrättsliga problem stöter du på om du vill visa film i din klass? 


Tyvärr får man inte ens i undervisningssyfte visa filmer som man lånat på biblioteket, hyrt eller köpt privat. Vill du visa film i klassrummet så är det därför enklast att välja en film ur AV-Centralens utbud och de har faktiskt en hel del att välja mellan. Nackdelen med detta är att det tar tid att beställa och få filmerna och ibland kan de dessutom redan vara upptagna. En del material finns som streamat och då kan du och dina elever se materialet direkt via en dator, projektor och ett par högtalare. Gå in på sli.se och se vad du kan hitta.


Vill du citera film är det fritt fram att visa korta filmsnuttar, även utan att du köpt filmvisningsrättigheter. Filmklippen måste dock vara så korta att det är uppenbart att de bara fungerar som komplement till övriga delar i undervisningen. Citaten kan till exempel vara korta illustrationer av det som du talar om eller ge inspiration till fortsatta diskussioner.


Copyright sign made of jigsaw puzzle pieces separated2) Vad säger bonusavtalet om rätten att kopiera? 


Bonusavtalet är ett kopieringsavtal som de flesta skolor har med Bonus PresskopiaDet innebär i stora drag att du som lärare för eget bruk får lov att göra en fullständig kopia av alla offentliggjorda svenska och utländska verk, såväl analoga som digitala. 


Till dina elever får du bara kopiera material för att komplettera andra förlagsutgivna läromedel. Kopiorna får alltså inte ersätta inköpta läromedel. Du får bara kopiera eller skanna högst 15% av antalet sidor i en bok till dem, och inte mer än totalt 15 sidor ur en bok/kalenderår och grupp. Om avsnittet som ska kopieras är någon sida mer än 15 sidor, får du kopiera hela avsnittet, annars får du göra urval ur texten. 


Tänk på att respektera den ideella delen av upphovsrätten genom att göra en tydlig källangivelse, som talar om varifrån materialet kommer. Detta gäller både texter och bilder.

©3) Vilka regler gäller för digitalisering av upphovsrättsligt skyddat material, till exempel när du vill skanna in bilder som du vill använda i din undervisning? 


Om du skannar in ett material gäller samma begränsningar vad gäller antal sidor som om du hade gjort papperskopior. Du får distribuera materialet direkt till dina elever via skolans interna nätverk, ett usb eller e-post. Däremot kan du inte lägga ut det på nätet så att vem som helst får tillgång till det.


Vill du till exempel skanna in en bild som du vill använda som overhead eller i ett presentationsprogram i stil  med PowerPoint, så går det utmärkt. Tänk bara på att du alltid måste uppge din källa. 


Däremot är du inte fri att sedan lägga ut materialet digitalt, inte ens på skolans interna nätverk. 


Ett sätt att komma runt detta är att be om upphovsmännens tillstånd om att få lägga ut det. Ett annat sätt (som är mycket enklare) är att använda bilder och annat material som du redan från början vet att du får lov att använda. Sök till exempel efter bilder med Creative Commons-licens. Ska du använda dem i undervisningssyfte och du inte tänker manipulera dem (redigera dem) så kan du välja vilken bild som helst med Creative Commons-licens (du behöver alltså inte sätta dig in i de olika typerna av Creative Commons-licenser). Glöm dock inte att skriva varifrån du hämtat dem. Den ideella upphovsrätten gäller alltid (oavsett andra avtal).


4) Vilka möjligheter/hinder finns det om du vill ladda ner texter, bilder, ljud och musik från Internet som du ska använda i din undervisning?


Vill du bara använda delar av det för att visa och diskutera det med dina elever i klassrummet, så funkar det ofta bra i enlighet med citaträtten. 


Vill du däremot använda materialen i sin helhet och/eller sprida det till elever som varit sjuka eller till andra som skulle kunna vara intresserade är möjligheterna mer begränsade. Då måste du vara mycket noga med upphovsrätten. 


Står det inte uttryckligen att materialet ligger under en Creative Commons-licens, bör du fråga om du kan få använda materialet i din undervisning. Det är lite omständligt och tar tid, men jag har bara positiva erfarenheter av att fråga om lov. Alla jag har frågat har svarat på frågan och alla har ställt sig positiva. Kanske blir de glada och lite smickrade över att vi är intresserade av deras arbete? Det är rimligt, för vår användning av deras material är inte något hot. Det inte minskar deras inkomster, utan gör att de får mer uppmärksamhet.


Vad gäller musik och radioprogram, har skolorna avtal med STIM. Du får inte göra egna inspelningar eller olagliga nerladdningar (det vill säga sådana som inte är fria och som du inte betalat för). Däremot får du gärna spela privata skivor, lyssna på på Sveriges Radios program på nätet och se på SVT.play tillsammans med dina elever.


Vill du läsa mer?
Skolverket har skapat 5 lärarhandledningar som behandlar olika delar av upphovsrätten. De är väldigt bra och dem hittar du här:  http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/lararguider/
Här kan du läsa kopieringsavtalet som gäller för de flesta kommunala grund- och gymnasieskolor:  http://www.bonuspresskopia.se/texter/read.php?mid=574

måndag 14 mars 2011

Att vara lärare

Follow the path
Läraryrket är ett av det bästa yrken man kan ha. Det är som en enda lång upptäcksresa, där man hela tiden hittar nya vägar och nya mål. Landskapet varierar.
   Ibland under terminerna är jag som lärare så upptagen av mitt arbete och alla detaljer, av mitt eget och elevernas lärande, att jag har svårt att se vad som väntar bortom nästa kulle, bortom nästa sväng.
Reflection
   Men sedan är det dags att redovisa vad vi kommit fram till och då får vi överblick. Vi ser hur långt vi har kommit. Och så sätter vi genast upp nya mål och funderar över hur vi bäst ska kunna ta oss dit.
Hands off
   Det låter kanske lite barnsligt, men som lärare vill jag gärna lämna ett positivt avtryck.
   Ibland tror jag också att jag lyckats förmedla kunskaper som mina elever kan ha nytta av hela livet. Och ibland har vi roligt och allt känns lätt och lustfullt. När alla bidrar med sina färger och former kan vi tillsammans skapa något nästan magiskt. När alla bidrar med sina stämmor uppstår ljuv musik. Då känns det som om jag har begåvats med dubbelt, extra av allt.
Family
   Men så ibland är det tungt att vara lärare. Alla elever vill inte engagera sig, alla lyssnar inte, alla vill inte ge mig och sina klasskamrater en chans. Det kan bero på att jag inte lyckas nå fram till dem, väcka den där gnistan av intresse till liv, men det kan också bero på saker, händelser och personer utanför klassrummet som jag inte kan råda över.
Kanoner mot världen
   Ibland hjälper det då att ta till det stora artilleriet: att förbereda sina lektioner utav bara sjutton och att ge snabb respons på elevernas arbeten, men ibland får man istället ta hjälp av sina kollegor och skolledning. Gymnasielärare har en lång tradition av att man ska kunna klara av sina utmaningar själv. Men jag tror att det är på väg att försvinna.
Cherry tree in May
   Tack vare Internet och datorernas intåg i skolan, är det på sikt inte längre möjligt att gömma sig i sitt klassrum. Vad vi gör och inte gör syns. Jag tror att vi lärare har mycket att vinna på detta: vi  kan nämligen upptäcka våra kollegor, inspirera och inspireras av varandra. På så vis kan nya frön sås och späda plantor spira. Nya idéer kan blomma och så småningom ge frukt. Vi kan tillsammans kämpa med våra svårigheter och när vi övervinner dem, ger det oss självförtroende och kraft.
Growing together
Visst är det tufft att vara lärare, kraven är många och stora och kommer från alla håll. Men när det funkar, när det funkar, så är det alldeles, alldeles fantastiskt! Eller som Askungen skulle ha sagt om hon någonsin fått gå i skolan: "Vad är väl en dag i skolan? Den kan vara dötrist och långtråkig och ... alldeles, alldeles underbar!"
***
Hur ser du på läraryrket? Vilken är din bild av det?

söndag 13 mars 2011

Ett exempel på analys av plagiatkontroll



Använder du någon form av verktyg för plagiatkontroll?

På vår skola använder vi Urkund. Det är enkelt att använda. Här ovan ser du en bild av en kontroll. 

Textavsnitt som är markerade med orange är lika avsnitt från nätet, utdrag ur böcker, tidningar och tidskrifter eller tidigare inlämnade elevmaterial. Procentsiffran anger hur lika avsnitten är. Citat markeras med lila.

Bilden visar alltså ett avsnitt som är 100% likt ett avsnitt som finns på nätet. Men som ni ser är avsnittet dessutom ett citat och citat ska ju som sagt vara exakt lika. Bra jobbat av eleven alltså!


Klickar man på procentsiffran i den orange-färgade rutans högra hörn, så kommer det avsnitt upp som eleven kopierat. Klickar man sedan på länken ovanför detta avsnitt, förflyttas man direkt till den webbplats som avsnittet plockats från. Smidigt, eller hur?



Hur mycket av en text som kan bestå av citat och vilket material som lämpar sig för citat, är inte något som Urkund tar ställning till. Det varierar från fall till fall och är något du får diskutera med dina elever. Även när de kopierade avsnitten visar sig bestå av citat med korrekta källhänvisningar kan det alltså vara intressant att diskutera hur stor del av en elevtext som får bestå av citat. 
Posted by Picasa

Ett annat verktyg för plagiatkontroll är Ephorus i kombination med verktyget Pronter. Det verkar mycket användarvänligt. Titta här: 



Hur gör du?

lördag 12 mars 2011

Vad är plagiat?

I denna film kan du se tydliga exempel på olika typer av plagiat:



Hur går det till att fuska på tentor? Ja, en sak är säker: det har blivit lättare! Här visar en student hur man kan använda blue tooth:



Se vilken kreativitet fuskande studenter visar i följande film:



På Youtube finns det massor av filmer med tips på hur man kan fuska. Den här filmen har setts ca 6,5 miljoner gånger:



Hur påverkar detta ditt jobb som lärare?



Vill du läsa mer om plagiat?

Här kan du till exempel läsa Urkunds plagiathandbok för elever: http://www.urkund.se/SE/documents/Urkunds_plagiathandbok.pdf.
I den berättar Urkund vad som vanligtvis brukar anses vara plagiat, till exempel att det inte räcker att omformulera genom att använda synonymer för att man ska gå säker. Urkund ger också några konkreta exempel på vad som är allmänkunskap/allmängods respektive specialkunskaper. På sidan 6-10 finns flera konkreta exempel och diskussioner kring hanterandet av källor. Dessa är jättebra! Gå gärna igenom och diskutera dem med såväl dina kollegor som dina elever!

torsdag 10 mars 2011

Workshop om plagiatkontroll

På vår pedagogiska workshop på Österlengymnasiet, i går den 9/3 2011, talade vi om Urkund.

Vad är Urkund och hur fungerar det?



Varför ska vi använda oss av Urkund?



Därefter visade Kalle Westinsson flera konkreta exempel på analyser och hur de ska tolkas.

På temat "plagiatkontroll" hittade jag en underbar film utlagd av Universitetet i Bergen. Tydligare än så här kan det väl knappast bli?!



Här ligger mitt presentationsmaterial om Urkund:



Här är mitt manus:

https://docs.google.com/document/pub?id=1aQHkzGc9mU7AbPiNun2k-1ap35iVwSZcrYI0bp-0FEQ

Vad är en entreprenör?

Näringsliv Skåne har haft en tävling "Vad är en entreprenör?". Elever skulle skapa en kort film (högst 2 min lång) där de beskriver sin syn på vad det innebär att vara en entreprenör. Eftersom skolan allt mer ska jobba med entreprenöriellt lärande kan det vara intressant att se det vinnande bidraget:



Här kommer Region Skånes definition:
"Andra ord för entreprenör är föregångsman/-kvinna, pionjär, banbrytare, eldsjäl, initiativrik person och företagsgrundare."


Här kan du läsa mer om tävlingen (som alltså redan är avslutad): http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=250291

onsdag 9 mars 2011

Vilken är din roll i klassrummet?

Traffic Squad Police (LOC)

Hur ser du på din roll i klassrummet?


Ser du dig själv som en inspiratör och vägledare eller som en vägpolis?

Man kan ju önska vilken roll man ska kunna ta sig, men det beror inte uteslutande på en själv, utan även på förutsättningarna och gruppen.

tisdag 8 mars 2011

Regeringen informerar om förändringarna i gymnasieskolan

På regeringens hemsida kan du läsa generell information om förändringarna i gymnasieskolan: http://www.regeringen.se/sb/d/2526

Posted by Picasa

Och här kan du läsa om de gymnasiegemensamma ämnena (materialet finns bara i pdf-format än så länge): http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/39/50/Gymgemensamma.pdf

Dessa gymnasiegemensamma kurser kommer till exempel att finnas i ämnet historia:

Kurser i ämnet 
• Historia 1a1, 50 poäng som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b. 
• Historia 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen historia 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b. 
• Historia 1b, 100 poäng som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1a1 eller kursen historia 1a2. 
• Historia 2a, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2b – kultur. 
• Historia 2b kultur, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2a. 
• Historia 3, 100 poäng, som bygger på kursen historia 2a eller kursen historia 2b – kultur. 

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 

1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.  
2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.  
3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.  
4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.  
5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. 


Och dessa kurser kommer att finnas i ämnet svenska:

Kurser i ämnet 
• Svenska 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. 
• Svenska 2, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1. 
• Svenska 3, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 2. 
• Litteratur, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. 
• Retorik, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. 
• Skrivande, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. 

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:     

1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner. 
2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. 
3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. 
4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 
5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. 
6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. 
7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. 
8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad. 
9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation. 



Varför blogga?


Man kan blogga om många olika saker och av många olika skäl ...

På det privata planet bloggar jag främst av tre anledningar: 1) för att spara material som jag tycker är intressant, 2) för att ge mig tid till reflektion och träna mig i att uttrycka mina tankar och 3) för att kommunicera med andra och skapa nätverk. 


Som lärare bloggar jag främst för att sprida material, information, uppgifter och respons. Jag använder också gärna bloggarna för diskussioner mellan elever och mellan lärare och elever. 


Mina elever bloggar också, mer eller mindre frivilligt ;-), och det är egentligen ytterligare en anledning till varför jag valt att blogga även utanför mina kurser. Jag vill sprida känslan att bloggandet kan vara lustfyllt och kreativt och att bloggar inte måste handla om att man vill visa upp sina klädinköp eller bullbak (även om det kanske också kan vara kul). 


Målet är att något av det jag skriver även ska kunna vara användbart och/eller inspirerande för andra.


Varför bloggar du?

3D Character and Question Mark
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...