tisdag 28 december 2010

Vill vi vara kreatörer eller förpassas till åskådarläktarna?

Jag läste nyss en tänkvärd och angelägen artikel om Apple och iPad och om medborgarnas nyvunna delaktighet som informationsspridare och debattörer kommer att fortsätta eller avta:

"Äpplet faller långt från läsarna" av Martin Getin.

Här kommer ett träffande citat från en föreläsning av medieprofessor Douglas Rushkoff, som enligt Getin är "en av de där professionellt skeptiska personerna som verkar livnära sig på att åka omkring och såga framgångsrika teknologi­företag":



”Vi kan gå i två riktningar just nu, mot webben och öppenheten, eller mot Ipad och slutenheten. Ipad är en maskin som säger till dig ’Skriv inget! Producera inget! Köp i stället!’. Den säger ’Skapa inte! Ta emot!’. Den håller på att etablera ett nytt beteende där användaren slutar skapa för att i stället återgå till att vara en passiv konsument.”
Getin beskriver väl de senaste årens utveckling: 
"De senaste decenniernas digitala revolution har fört med sig en explosion av kreativitet som saknar motstycke i mänsklighetens historia. Googles vd Eric Schmidt brukar säga att vi har producerat mer information de senaste två åren än under de föregående sex tusen åren av mänsklig civilisation.
Teknologiexperten Clay Shirkys senaste bok ”Cognitive surplus” skildrar de positiva följderna av detta. I Shirkys något förenklade historieskrivning har människan rest sig från sin halvliggande position i soffan framför en tv-sitcom (1900-talets tongivande kulturformat, enligt Shirky) för att i stället sätta sig vid datorn och skriva blogginlägg, kommentera artiklar, spela in Youtube-filmer, uppdatera Wikipedia-sidor, dela med sig av intressanta lästips på Twitter eller organisera Facebook-grupper för misshandlade kvinnor i Indien.
Den här vågen av kreativitet, skapande, samhällsengagemang och kommunikation uppstod inte för att människor över hela jorden fick en plötslig lust att uttrycka sig, utan för att tröskeln för att uttrycka sig sänktes i takt med nya teknologiska uppfinningar: persondatorn, mobiltelefonen, webben, digitala nätverkstjänster och publiceringsverktyg.
Enligt Ipad-skeptiker som Douglas Rushkoff håller den utvecklingen nu på att vända, eftersom tröskeln höjs igen. När man använder en Ipad är man mindre benägen att delta i samtalet. Läsandet sker i en kokong, snarare än i den gränslösa trädgården av länkar, kommentarer och delningsfunktioner som gör den sociala webben så dynamisk."
Jag tror att vi nu aktivt måste välja vilken framtid vi vill ha. Vill vi vara med och skapa ett öppet, demokratiskt och kreativt samhälle eller vill vi återgå till att bli åskådare medan proffsen producerar och resten av oss passivt konsumerar? Jag tror att vi måste passa på och vara med och påverka medan vi fortfarande kan!

måndag 27 december 2010

Tekniska lösningar vid webbseminarier

Har du varit sugen på att delta vid något webbaserat seminarium, men inte vetat vad som krävs av din dator för att du ska kunna vara med?


Här kommer två exempel på webbseminarier:
  • I november hölls ett om lärarens förändrade roll. Seminariet anordnades av nätverket Dela! Du kan titta på seminariet här: Del 1 och del 2
  • Det andra exemplet är från december och handlar om Öppna lärresurser. Det var i samband med detta seminarium som jag fick de instruktioner som jag delar med mig av nedan. (Här kan du hitta bra länkar om du vill se delar av detta seminarium i efterhand: http://cwasteson.blogspot.com/2010/12/bra-material-for-dig-som-ar-intresserad.html)
Jämför gärna din dators programvaror och din internetuppkoppling med dessa, så vet du om du är redo nästa gång chansen ges:

"För alla som deltar via nätet 
Till webbmötet använder vi Adobe Connect. Du får en länk som leder dig till det virtuella rummet för seminariet.  

För ett möte i den här storleken behöver du som deltagare:
· Använda en någorlunda ny dator (nyare än 3 år) med ljud
· Ha datorn uppkopplad via en fast internetförbindelse, dvs. mobilt bredband och trådlös uppkoppling kommer inte att fungera tillfredsställande
· Bandbredden måste vara minst 2 MB/s (ta emot) (kan man testa på www.bredbandskollen.se, se även de utmärkta filmerna där under åtgärdsguide om att uppnå maximalt mätresultat, vilket är en viktig förutsättning för bra webbmöten)
· Ha helst andra program avstängda  
Du kan dessutom kontrollera om du har flashplayer installerad och inga brandväggar som stör om du testar följande länk http://korta.nu/connecttest. Det finns också ett hastighetstest där för ditt bredband (den på bredbandskollen är dock mer exakt). Add-in (steg 4 i testet) är inte nödvändigt men när du ändå testar så kan det vara OK att installera det för andra möten där du behöver dela dokument etc.


Du kommer att kunna skriva i chatten och på så vis bidra med dina erfarenheter och frågor. Förmodligen är det en bra idé att skriva kortfattat. Med många chattare i samma rum kan det bli svårt att följa annars." 

Du kan välja att bara lyssna på vad föreläsarna säger och vad de visar på sina skärmar. Men du kan också läsa och delta i chatten. 


Många sådan här webbseminarier spelas in och tillgängliga efteråt. Även dina eventuella chattbidrag blir en del av inspelningen. Det kan vara bra att tänka på så att man inte blir "för personlig" eller informell i chatten. (Jag tycker själv att det är lätt att frestas bli lite privat när man hittar kompisar i chattforumet ...) Om tekniken hos dig inte skulle fungera, så kan inspelningen innebära en möjlighet att ta del av seminariet i efterhand.


Lycka till!

lördag 25 december 2010

Google dokuments i skolan

frog huddle

Google dokuments har många användningsområden. Du och dina elever kan skapa dokument i något som påminner om ett enkelt Word-program, presentationer i en form av enkelt PowerPoint-program, kalkyler i stil med enkla Excel, formulär i form av enkla enkäter och ritningar i stil med Paint.

Verktyget passar för individuellt arbete såväl som samarbete kring texter. Det är lätt att bearbeta sitt material och, om det redan har publicerats, blir det (om man vill) automatiskt uppdaterat.

Verktyget passar även om man vill använda det för att skapa elevportfolior eller använda det för redovisning av olika slag.

När du är färdig kan du välja om du vill publicera materialet på webben eller behålla det privat. Om du väljer att publicera det på webben kan du välja vilka som ska ha åtkomst. Vill du bädda in ditt material i en blogg, publicera eller skicka en länk till någon via e-post?


Google dokuments passar för:

  • individuellt/samarbete
  • bearbetning

  • portfolio
  • redovisning

  • dokument
  • presentation
  • kalkyl
  • formulär
  • ritning

Lycka till!

fredag 24 december 2010

På Svt-Play kan du se mer om "Att skriva sig till läsning"



Tv-tips på Svt-plays serie I love språk:

"Kan man lära sig läsa och skriva med datorns hjälp, och kan det till och med fungera bättre än med penna och papper? Daniel Person Mora talar med rektor Nina Lidfors, Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, och Peter Becker, chefredaktör för Datorn i undervisningen."
Programmet finns tillgängligt t.o.m. 19 jun 2011.

Datorn är ett redskap bland många andra och bör vara en naturlig del i skolarbetet. Nina Lidfors menar att när man jobbar enligt principen "Skriva sig till läsning" är det är viktigt att eleverna jobbar två och två med sina texter, så att de samtalar kring det som de skriver. Det är också viktigt att de illustrerar sina teckningar för hand, så att de tränar sin finmotorik. Dessutom bör eleverna stå upp, för ergonomins skull och för att de då blir mer aktiva.

Jag tror att hon har en viktig poäng där. Om man slarvar med sådana detaljer, om man till exempel låter eleverna illustrera sina texter genom att klistra in bilder som de googlat fram på nätet, tror jag "datorstödet" i bästa fall blir en björntjänst och i värsta fall kan bli direkt skadligt för elevernas utveckling. 

torsdag 23 december 2010

Ljuddelningstjänst

Miias IKT-blogg fick jag ett spännande tips om tjänsten Soundcloud. Så här skriver Miia på sin blogg: http://svedjan.blogspot.com/2010/12/soundcloud.html

"Soundcloud.com är ungefär som Flickr, fast för ljud. Används av musiker och alla som arbetar med ljud. Man kan söka musik med Creative Commons-licencer. Bolaget är tyskt men grundarna är svenska, Eric Wahlforss och Alexander Ljung. Wall StreetJournal listade nyligen de tio hetaste teknikbolagen och Soundcloud var ett av dem."


Miia länkar också till en artikel i IDG där kan du läsa mer om tjänsten: http://www.idg.se/2.1085/1.359973/svenska-soundcloud-ska-erovra-webben

Jag älskar Creative Commons därför att licenserna gör det lättare för oss Commons att bli Creative!!! :D

tisdag 21 december 2010

Twitter i skolan

twitter_bird

Läste nyss en kollegas inlägg om användningen av Twitter i undervisningen: "Nu twittrar jag" på Jeanettans Bloggenhttp://jeanettan-bloggen.blogspot.com/2010/12/nu-twittrar-jag.html

Jag har funderat över hur man skulle kunna använda Twitter i svensk-undervisningen och jag tror att det kan vara kul att ha någon övning där de ska microblogga. Kanske kan man ge eleverna i uppgift att de ska hitta tänkvärda citat som man vill sprida? Kanske kan man därefter ge dem i uppgift att publicera egna visdomsord? Formuleringarna behöver väl inte heller vara så fantastiskt djupsinniga, utan det räcker väl att de får läsaren att le, bli inspirerad eller lite fundersam?

Twitter kan säkert också användas för att elever ska kunna ge direkt respons på sina klasskamraters muntliga presentationer. En fördel skulle vara att man kan läsa det i efterhand och spara det. Kanske hade man om man inte skrivit responsen direkt, istället glömt vad man tänkte just då. Det kan också vara en fördel att responsen sker under viss lärarinsyn.

Även om jag tror att det kan vara kul att testa, så tror jag inte riktigt på idén. Twittrandet är visserligen relaterat till tiden (i till exempel talet), men det är inte säkert att man i efterhand förstår vad twittaren syftade på i sin respons. Det tar tid att formulera konkret respons och den tiden har man ju inte samtidigt som man ska lyssna på fortsättningen. Jag gillar inte heller tanken att eleverna skulle vara upptagna med att knappa in meddelanden, istället för att rikta all uppmärksamhet mot den elev som försöker nå sina mottagare. (Och jag vill att den som förberett sig, som vågar och anstränger sig för att fånga sin publik, ska få all uppmuntran och allt stöd från oss som har den äran att få lyssna!)

Jag tror istället att det bästa sättet att ge respons är att de som lyssnar antecknar sånt de vill ta upp och att man går igenom det tillsammans efteråt. Då kan reponsgivaren ställa frågor på innehållet i talet och förklara vad han eller hon menar med sina synpunkter.

måndag 20 december 2010

Surveymonkey i skolan


Pröva gärna att göra dina kurs-utvärderingar i SurveyMonkey. Det är gratis om du kan nöja sig med den enklare versionen och högst 10 frågor per enkät.

Med hjälp av SurveyMonkey kan eleverna utvärdera anonymt och du får automatiskt en sammanställning av svaren. Du kan även läsa enkätsvar för enkätsvar, vilket gör att du lättare kan se samband mellan olika svar. Kanske kan du hitta mönster? Är det ett fåtal enskilda elever som är mycket negativa respektive positiva till allt i kursen, eller varierar det vilka som väljer ytterlighetsalternativen?

Det är bra att ha en del frågor som är lätta att göra statistik på. Ha gärna även med några öppna frågor, där eleverna kan skriva mer fritt vad de har på hjärtat. Jag har frågat vad mina elever har tyckt om olika moment i undervisningen och vad de tycker om kursen i sin helhet. Jag önskar dock att jag också hade fått plats med en fråga i stil med: "Är du nöjd med dina egna prestationer på kursen?" Jag tror den är intressant att relatera till de övriga svaren. Allra helst hade jag velat ha en frivillig möjlighet att kommentera varje svar, men den funktionen (att ha dubbla svarsmöjligheter på varje fråga) finns inte på Surveymonkey.

Om du vill att verktyget ska skapa fina cirkeldiagram, om du vill kunna ladda ner resultaten eller förfina dina sökningar när du analyserar materialet, eller om du vill kunna använda verktyget för att dela med dig av resultatet, så måste du betala för ett "pro"-konto.

Mmmm ... jag (och min skola) är "pank", men jag hade velat kunna göra mer!

söndag 19 december 2010

Testa din lärstil på Skolverkets webbplats


Testa vilken lärstil du har på Skolverkets sida Utbildningsinfo.se:
http://www.utbildningsinfo.se/sb/d/123/a/118

Min tolvårige son gjorde testet och fick följande svar:
Prövaren 14%     Idégivaren 19%
Sammanställaren 38 % Förklararen 28 %


Min 10-åriga son fick följande resultat:
Prövaren 35%    Idégivaren 10%
Sammanställaren 30% Förklararen 25%


För att beskriva lite mer vad det här med lärstilar handlar om, skriver man på webbplatsen följande förklaring:


Konkreta upplevelser
Exempel: Delta i ett studiebesök där du får känna på saker, eller vara med om att sätta upp en teaterpjäs.
Reflektera & observera
Exempel: Titta på en karta och fundera över hur människor lever i det område som kartan visar, eller titta på en film och fundera över dess budskap.
Abstrakt tänkande
Exempel: Fundera över hur en teori om lärstilar egentligen fungerar, eller försöka förstå varför ett äpple faller mot jorden.
Aktivt experimenterande
Exempel: Lära sig cykla genom att försöka själv, eller få ett problem beskrivet som du ska lösa själv.
Jag förstår inte riktigt. Alla lär sig väl lättast att cykla genom att just cykla, medan till exempel historia är lättare att lära sig genom att man förklarar och diskuterar hur saker och ting hänger ihop. Oftast är det dessutom allra bäst om man kan kombinera flera olika sätt att illustrera något och att arbeta med ett material (de olika sätten förstärker varandra) genom att till exempel läsa, lyssna, reflektera, jämföra, generalisera, konkretisera, diskutera, skriva, tala, pröva ... 


På Skolverkets webbplats skriver man: 
"Denna beskrivning är väldigt förenklad. Gör gärna om övningen om du inte känner att den stämmer." 
Ja, jag håller med, den är väldigt förenklad, men om man nu ska göra om testet tills dess att man tycker att det stämmer, då är det väl inte särskilt bra? 

Och vad tycker du om den här frågan: 

"Du lär dig lättast genom...

Markera hur väl dessa påståenden stämmer in på dig.
...att slippa passiva föreläsningar
 Ja  Nej  Kanske"
En lite ledande fråga kanske?

Så här beskriver Skolverkets webbplats de olika lärstilarna:
Prövaren vill arbeta praktiskt med konkreta uppgifter.
Idégivaren vill ha en personlig och känslomässig koppling till det som ska läras.
Sammanställaren är inriktad på analys och logiskt tänkande för att lösa uppgifter.
Förklararen föredrar att få instruktioner istället för att pröva själv.
Visst är mina söner olika och gillar att jobba på lite olika sätt, men vad skulle de själva eller deras lärare kunna använda ovanstående information till? 
Mitt intryck är att testet är ganska oanvändbart. Vad tycker du?

lördag 18 december 2010

Ska lärare anpassa sin undervisning efter elevernas lärstilar?

Det finns många teorier kring olika lärstilar. På webbplatsen Nationellt Centrum för Flexibelt lärande (CFL) hittade jag en mängd presentationer av olika sätt att se på hur olika människor lär sig. Bland annat hittade jag en presentation av Dunn och Dunns 21 faktorer för framgångsrikt lärande. Så här beskrivs materialet:

"Paret Rita och Kenneth Dunn har listat 21 faktorer som har betydelse för framgångsrikt lärande. Dunn & Dunns budskap lyder i förenklad form: En del lär sig bäst om de sitter för sig själva, får tid att tänka efter eller kan sitta uppkrupna i en skön fåtölj med en kopp kaffe till hands. Andra lär sig bäst när det är liv och rörelse runtomkring, när de får diskutera i grupp eller kanske röra på sig medan de nya kunskaperna smälter in.


En rad faktorer inverkar på vår förmåga att lära


Enligt Dunn & Dunn kan man lista de faktorer som inverkar på lärandet i fem olika områden. Nedan följer en beskrivning av områdena tillsammans med några goda råd till pedagoger och handledare:
  • Omgivande miljö (t.ex. ljud, ljus, temperatur)
  • Egna känslor (t.ex. motivation, ansvar, behov av inre eller yttre struktur)
  • Sociala faktorer (t.ex. ensam, i grupp),
  • Fysiologiska faktorer (t.ex. behov av näringsintag)
  • Psykologiskt processande (t.ex. analytiskt eller reflekterande angreppssätt)"
På webbplatsen hittar du en ingående genomgång av de olika faktorerna. Kanske är material om olika lärstilar något som man kan diskutera med sina elever vid utvecklingssamtalen?

Det är lätt att man som lärare använder sig själv som måttstock, när man vill försöka skapa ett bra studieklimat för sina elever. "Va, är inte alla som jag? Har inte alla människor lättast för att lära när det är tyst och stilla omkring dem?"

Är du nyfiken på vilka lärstilar som passar dig, länkar webbplatsen till en mängd olika tester. Jag har inte prova dem, men är väldigt nyfiken på vad du kommer fram till om du gör det! Är det bra test? Har man nytta av dem?
Här kommer länken: http://www.resurs.folkbildning.net/cfl-webbplats/larstilar.cfl.se/index6d94.html?sid=1291

Den här filmen blev jag tipsad om på kursen LC200N Digital kompetens II och jag gillar den mycket, för den passar med min övertygelse: varierad undervisning med många olika typer av exempel är bäst!

Daniel T Willingham, professor i psykologi vid Virginiauniversitetet, hävdar att läraren inte ska försöka ta reda på vilken lärstil en elev har och om eleven har lättast för att lära via syn, ljud, rörelse eller känsel. Istället ska läraren ta hänsyn till vad det är som han eller hon vill förmedla, när han eller hon väljer presentationssätt. 

Formen på ett land eller placeringen av det i förhållande till andra länder passar till exempel bäst för visuell presentation. Men du får gärna ge den en auditiv förstärkning genom att berätta vad eleven ska lägga märke till samtidigt som du pekar på det.



Jag tror att Willingham har rätt i att läraren inte ska försöka hitta sina elevers lärstilar och försöka anpassa sin undervisning efter dem. Däremot kan läraren ha nytta av teorierna om olika lärstilar, för att bli uppmärksam på att det finns många olika sätt att arbeta med ett material och att presentera och illustrera det och att det är bra att välja många olika sätt. På så vis blir undervisningen både tydligare och mer intressant för alla.

fredag 17 december 2010

SOLO:s taxonomi och jag

SOLO-taxonomin är skapad av Biggs och Collis 1982 och förkortningen SOLO står för:
  • S- Structure of
  • O - the Observed
  • L - Learning
  • O - Outcome
Så här beskrivs SOLO:s taxonomi i kursmaterialet på kursen LC200N Digital kompetens II:

"SOLO är uppbyggd i fem olika kunskapsnivåer: prestructural (1), unistructural (2), multistructural (3), relational (4) och extended abstract (5):

Nivå 1: Återger strödda fakta som ej har med frågan att göra.
Nivå 2: Fokuserar på relevant område och arbetar med en aspekt.
Nivå 3: Återger fler och mer relevanta fakta men integrerar dem inte i ett sammanhang.
Nivå 4: Integrerar fakta och idéer så att de bildar en meningsfull struktur och ett sammanhang.
Nivå 5: Centrala fakta sätts i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs.

Huvudpoängen med SOLO taxonomin är inte att, som brukligt, karaktärisera studenterna utan att beskriva kvaliteten på inlärningsresultatet i relation till en speciell uppgift. SOLO-taxonomin används framför allt för att klassificera svar på frågor och vid betygssättning." 

På kursen får vi också tipset om filmen nedan som heter  Teaching Teaching & Understanding Understanding, vilket är en mycket välgjord, 19 minuter lång och prisbelönad film från Aarhus universitet. Precis som rubriken antyder handlar den om utbildning och lärande. 

I filmen får du se träffa två studenter som får personifiera djupinlärning respektive ytinlärning. Du får också se exempel på hur vi kan förhålla oss till varför en elev inte lyckas respektive lyckas. Beror det på egenskaper hos eleven eller hos läraren eller beror det på vad eleven gör eller inte gör

Därefter går man igenom SOLO:s taxonomi och ger konkreta exempel på de olika nivåerna. På så vis blir modellen tydligare.


På kursen som jag går, fick jag tipset att man kan ta hjälp av olika taxonomier för att beskriva vilken typ av kunskaper som en kurs eller utbildning ska ge. Det ska jag försöka fundera mer över. De kurser som jag undervisar på (gymnasiekurser i svenska och historia) har redan färdiga kursmål och betygskriterier, men det vore intressant att jämföra dem med Blooms och SOLO:s taxonomier. 

Blooms taxonomi är ett försök att dela upp processerna som äger rum varje gång vi lär oss och skapar nya kunskaper. För att nå den översta delen av pyramiden måste vi redan förstå och minnas, kunna jämföra, värdera och analysera. Vi kan stanna kvar på lägre nivåer utan att lyckas uppnå de högre nivåerna, men vi kan inte nå de högre nivåerna utan att klara de lägre. Kvaliteten på de högre nivåerna är hela tiden beroende av kvaliteten på de lägre. För att vi ska kunna skapa hög kvalitet på vår forskning, måste vi ha hög kvalitet på vår grundläggande förståelse. 

SOLO är istället ett försök att dela upp lärandeprocessen i olika kvaliteter. När man lär sig något alldeles nytt och tidigare obekant så handlar det mest om att man försöker återge fakta som man tror har med ämnet att göra. Jag känner igen mig i den första nivån när jag ska försöka köpa en dator som passar mina behov. Jag ställer lite konstiga och osäkra frågor: "Ja, vad har den för ... öh ... ramminne? Är den ... snabb? Vilket operativsystem ingår? Går den att spela lite på? Jag surfar väl mest, men jag skulle vilja kunna redigera film på den också och mina barn spelar lite ... Hur är det med ljudkort och grafikkort?" Visst kan jag några termer, men jag vet inte hur jag ska tolka försäljarens svar för det är så många begrepp jag inte riktigt greppat än. Ytterligare ett problem är att i många affärer verkar försäljarna vara bra på att läsa sina egna produktskyltar, men inte kunna mycket mer om datorer än jag, trots att de kallar sig Experter. ;-)

Det slår mig att det kanske är både intressant och viktigt att kunna hålla kvar minnet av hur det känns att vara på nivå 1. Jag känner obehag och ett visst illamående. Är det så en del av våra elever känner sig när de är i skolan och vi försöker förklara för dem varför första världskriget startade eller vad det är för skillnad på allitterationer, assonanser och slutrim. Vi lärare måste visa att vi kan ge dem mer hjälp än att bara läsa "produktskyltarna" för dem (i form av till exempel läroboken) ...

När jag kan lite mer om ett ämne så kan jag bli helt uppslukad av detaljerna, men ha svårt för att se helheten. Då är det bara att kämpa på, för plötsligt (efter mycket träget arbete - tyvärr kommer inget gratis) faller bitarna på plats och den där "meningsfulla strukturen" uppenbarar sig. Det är då det blir riktigt roligt och det är oftast då som jag upplever "flow", det vill säga att jag blir så uppslukad av arbetet att jag glömmer tid och rum.

Problemet med Blooms taxonomi är att pyramiderna nästan förutsätter att eleverna redan är på den femte nivån i SOLO:S taxonomi. Eller har jag missuppfattat det hela?

torsdag 16 december 2010

Blooms taxonomi och jag

På kursen LC200N Digital kompetens II vid KTH läser jag om Blooms taxonomi. Tanken är att jag ska koppla teorin till min egen praktik och till min syn på hur man kan använda digitala medier i undervisningen. Det är en svår uppgift, men det blir i alla fall lite lättare genom att våra lärare tipsar om material att reflektera kring.

Bilderna nedan kommer ifrån http://projects.coe.uga.edu/epltt/index.php?title=Bloom%27s_Taxonomy. Den första pyramiden visar resultatet av Blooms och hans kollegors forskning 1956 och den andra pyramiden visar en bearbetning från 1990-talet av framför allt Lorin Anderson och David R Krathwohl.


 
Så här översätts begreppen på kurssidan:


"En översättning av begreppen i den (nya) kognitiva dimensionen ger nerifrån och upp:
Minnas – Den studerande kan memorera och återge fakta.
Förstå – Den studerande kan använda och resonera kring fakta samt förstå relationer och samband.
Tillämpa – Den studerande har omvandlat kunskaperna till generella principer och kan tillämpa kunskaperna på nya ämnesområde.
Analysera – Den studerande kan analysera fram beståndsdelar ur en helhet, dissekera ett fall, organisera och se mönster.
Värdera – Den studerande kan bedöma, se konsekvenser samt utvärdera idéer, metoder och lösningar.
Skapa – Den studerande kan samordna, dra slutsatser och skapa något eget."




På kursen fick jag också tipset om en tydlig modell av den kognitiva dimensionen. Den är gjord av Khalid El Gaidi som har byggt den på en sammanfattning och översättning av N.E. Gronlunds  How to Write and Use Instructional Objectives (2000): http://www.mah.se/PageFiles/11404/Blooms%20taxonomi%20f%C3%B6r%20l%C3%A4randem%C3%A5l.pdf?epslanguage=sv

Jag jämför den här uppgiften på kursen med de olika delarna i pyramiden och konstaterar att den innefattar alla delarna. Det är väl därför som jag tycker att den är så svår och tidskrävande ... Om jag ska sätta mig in i alla de pedagogiska teorier som nämns på min kurs (de är många och komplicerade och tyvärr kan jag dem inte tillräckligt väl för att svänga ihop någon halvmessyr och ta mig förbi momentet), om jag ska minnas och förstå dem, för att därefter tillämpa dem på kursens innehåll och min egen yrkespraktik, analysera och värdera dem och till slut skapa ett eget material där jag samlar mina kunskaper och reflektioner, så kommer jag att få lägga ner flera veckors heltidsstudier. Men detta räknas ju bara en liten uppgift bland ett flertal "små"-uppgifter? 


Jag tror att vi lärare måste vara uppmärksamma kring vad vi kräver av våra elever. Att tänka tar tid, att tänka nytt och skapa nya kunskaper tar ännu mer tid. Därför kan vi inte kräva att våra elever ska hinna slutföra så många sådana uppgifter på en kurs. 


Ibland när jag får Blooms pyramid presenterad för mig eller får se liknande beskrivningar i form av en trappa, får jag känslan att presentatören menar att det är de översta nivåerna som är bäst och att det är den delen som man ska ägna all sin undervisning. Men alla elever når inte ända dit inom alla områden och jag tror inte heller på att man kan hoppa över de tidigare stegen eller låta bli att skapa en god grund att stå på. Ger vi elever för svåra uppgifter som kräver att de ska dra egna slutsatser innan de ens har förmåga att sålla ut det som är viktigt i en text, då kommer vi och våra elever att misslyckas. Det gäller alltså att systematiskt arbeta sig uppåt och att inte förvänta sig att elever ska kunna hoppa över steg, för att istället kunna arbeta med "finare" projekt på "finare" nivåer: "Vår grundskoleutbildning är upplagd så att på vår skola forskar alltid våra elever."


Om man inte tänker så att man hela tiden måste klamra sig fast på toppen med alla sina elever, då kan dock pyramiden vara väldigt användbar när man lägger upp sin undervisning. Får jag med alla stegen? Får de chans att ta del av fakta, känna att de minns grundläggande begrepp och att de blir lite allmänbildade? Får de tillfälle att diskutera fakta och hur de hänger ihop? Får de chansen att träna sig i att generalisera och se mönster, likheter och skillnader? Tränas de i att relatera till det de studerar: "vad tycker jag om det här?", "hur kan jag använda det här?" och fundera över vilka följder ett skeende kan få? Får de tillfälle att samla sina kunskaper och sina reflektioner kring dem och skapa något eget och nytt? Och hinner vi kontrollera att deras slutsatser verkligen är rimliga och att de inte bara är avskrifter? Det är inte lätt att vara lärare i dag!


Förutom den kognitiva dimensionen talar Bloom om de känslomässiga respektive de psykomotoriska dimensionerna:

  • "Den känslomässiga dimensionen beskriver utvecklingen inom områden som har med känslor och attityder att göra.
  • Den psykomotoriska dimensionen beskriver förmågan att hantera verktyg eller instrument."
Jag tror att för att elever ska bli engagerade i skolan krävs inte bara att de får kognitiv stimulans. De måste även få känslomässig stimuli. De behöver få bekräftelse, uppmärksamhet och uppskattning och de behöver utveckla färdigheter så som att läsa, hålla muntliga presentationer, skriva, räkna och använda digitala verktyg (till exempel e-post, skolans olika forum, bloggar, wikis och presentationsprogram i stil med PowerPoint).

Blooms taxonomi är nog inte så dum, utan vi kan ha nytta av den än i dag!

Har du tankar kring Blooms taxonomi eller annat som rör pedagogik eller det här inlägget så skriv gärna en kommentar! Jag tar tacksamt emot all hjälp jag kan få! Tack på förhand!




Tips på referenser och bra www-resurser

Dessa tips på material fick jag på kursen:

http://www.learningandteaching.info/learning/ - Webbplatsen ger en bred översikt med korta förklaringar och många referenser till olika pedagogiska teorier (på engelska). En mindmap ger snabb visuell överblick.

http://www.learning-theories.com/ - En kunskapsdatabas på engelska med teorier och biografier.

Edström, K. Instruktioner för formulering av kursmål (learning outcomes). KTH Learning Lab.

Biggs, J.B., and Collis, K.F. (1982). Evaluating the Quality of Learning - the SOLO Taxonomy.

Bloom Benjamin S. and David R. Krathwohl. Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals, by a committee of college and university examiners. Handbook I: Cognitive Domain. New York, Longmans, Green, (1956).

Torwald, Nils. Råd och idéer för examination inom högskolan. Högskoleverket (1997). Här får du tips på hur du (eventuellt tillsammans med dina elever) kan lägga upp dina elevers redovisningsuppgifter.




onsdag 15 december 2010

Skapa egna lärresurser

厨师3D小人高清图片Ibland känner du kanske att du vill samla det material som du arbetat fram inom ett område. De läromedel som du då skapar passar fint att lägga på webben, så att elever som missat lektionen eller som vill repetera kan ta del av det.

En annan viktig fördel med att lägga materialet på nätet, är att du så enkelt kan dela med dig av viktiga länkar till vidareläsning. Du kan också enkelt skapa "multimedia" genom att sprida intressanta och viktiga bilder, filmer och radioprogram som har med ditt ämne att göra.

Som tur är behöver du inte skapa alla bilder, filmer och radioprogram själv, utan det finns massor av färdigt material på nätet. Dessa kan du länka till eller bädda in på din webbplats. I menyraden som finns under rubriken "Öppna lärresurser" får du flera tips på ställen där du kan hitta bra material.

加油打气3D小人高清图片Själv tror jag mycket på att kombinera flera medier på ett och samma ställe. En del saker passar bäst i form av text, annat blir tydligare i form av en bild eller en skärminspelning (med eller utan ljud), ytterligare andra saker passar bäst i form av en ljudfil eller en film. De olika medierna kompletterar varandra!

Internetkunskap.se är ett exempel på ett läromedel där man konsekvent valt att kombinera text och film. I filmerna redogör Internetkunskap.se för de fakta och kunskaper som de vill lära ut. I de kompletterande texterna berättar de vilka som har gjort filmerna och vad filmerna tar upp för frågor.

Texterna kan alltså användas som ett slags innehållsdeklaration, men ibland kanske du hellre vill skriva frågor till den film som du har valt ut eller en sammanfattning av informationen i den. Jag tycker att kombinationen text och film fungerar mycket bra, men jag vill tillägga att man lika gärna kan kombinera text med bild, bildspel, skärminspelningar och ljudfiler. Dina syften, förutsättningar (i form av kunskaper och tillgång till teknik) och material avgör vilket verktyg som passar bäst.

书呆子3D小人高清图片-1_zcool.com.cnEtt konkret exempel på vad man kan göra är ett informationsmaterial och uppgifter inom språkvetenskap (om du följer länken kan du se ett anspråkslöst förslag på hur det kan se ut). I läromedlet har jag använt mig av text, bild, länkar och ett litet självrättande test som eleverna själva kan ta för att kolla sina kunskaper i ämnet. Bilderna till läromedlet har jag hittat via Wikipedia och på Wikimedia Commons. Testet har jag gjort på Testmoz.

Bilderna som jag använt till det här inlägget är alla skapade av 姒儿喵喵 och hämtade från flickr. Jag har kunnat använda bilderna helt fritt därför att de ligger under licensen Creative Commons (by, sa). Det innebär att det räcker att jag talar om vem som har skapat bilderna och att jag sprider dem under samma licens.

måndag 13 december 2010

Dialekter

Det är spännande med dialekter. Vissa är verkligen svåra att förstå. Lyssna till exempel på den äldre mannen från Överkalix: http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Norrbotten/Overkalix/om.html


Är du nyfiken på att lära dig mer om olika dialekter och lyssna till exempel, så gå gärna in på SweDias webbplats och botanisera: http://swedia.ling.gu.se/index.html

Där får du bl a lära dig att dialekterna har uppstått genom att det nordiska fornspråket har förändrats på olika sätt i olika delar av Norden. Du får också veta att dialekterna brukar delas upp i sex grupper: sydsvenska mål, Götamål, sveamål, norrländska mål, gutniska mål och östsvenska mål.



Swedish dialects
Kartan visar den traditionella utbredningen av svenska dialekter:
  • Mörkblått: sydsvenska mål
  • Rött: götamål
  • Mörkgrönt: sveamål
  • Ljusblått: norrländska mål
  • Orange: östsvenska mål
  • Ljusgrönt: gotländska mål





Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och är helt fri att använda eftersom den ligger under licensen Public domain. Bildtexten är hämtad direkt från Wikipedia: svenska dialekter, men granskar man den närmre så stämmer den inte riktigt med bilden ... Intressant! Jag tycker att det kan vara frestande att ibland slarva med granskningen av sådant material som inte är känsligt eller kontroversiellt, men även en så banal sak som en förklarande text till en bild som visar olika dialekters utbredning, kan alltså vara bristfällig. Det gäller alltså att vara uppmärksam.

lördag 11 december 2010

Testmoz i skolan

Tester kan vara kul och nyttiga, särskilt om de är självrättande och man på så vis får direkt återkoppling.

Via testmoz skapar du enkla test. Du kan välja olika typer av svarsfunktioner (flerval med endast ett rätt svar, flerval med flera rätta svar, etc) och du kan välja om testmoz ska publicera de rätta svaren när testet är avslutat eller om eleven bara ska få veta vilka svar som var rätt resp fel. Om eleven skriver in sitt namn eller sin signatur när den utför testet kan du som administratör också se hur det gick för varje elev.


fredag 10 december 2010

Bra material för dig som är intresserad av öppna lärresurser

I onsdags var jag via Internet på webbseminarium om öppna lärresuser. 172 personer var anmälda och cirka 120 deltog. Sändningen fungerade över lag mycket bra, föreläsningarna var givande och det blev en intressant diskussion i chatten med flera idéer och länkar.

Nu har du möjlighet att se seminariet igen via inspelningar. De har delat upp inspelningarna så att du kan välja vilka talare du vill.

  • Introduktion och bakgrund till OER, Alastair Creelman: https://connect.sunet.se/p17833397/


  • Creative Commons, Alma Taawo: https://connect.sunet.se/p95872201/ Bilderna hänger tyvärr inte med i denna inspelning men du kan se dokumentet hon refererar till på http://lankskafferiet.skolverket.se/om/filer/CC.pdf


  • Praktiska erfarenheter, Satish Pater: https://connect.sunet.se/p89801594/  Här kan du få länkarna till hans presentation: http://web.me.com/mr.satish.patel/Site/Welcome.html


  • Vetenskaplig metod online, Peter Diedrichs:https://connect.sunet.se/p90471661/


  • Biblioetekets roll, Eva Norling: https://connect.sunet.se/p98442458/ 


  • Öppet initiativ, Peter Linde (tyvärr saknas inledningen): https://connect.sunet.se/p85291609/



  • Här kan du läsa mer om OER och det svenska projektet att samla öppna lärresurser:

    Stort tack till Alastair Creelman (som kommer från Linnéuniversitet/Projekt CELA), och alla andra inom projektet (som också kommer från Lnu, en förkortning för Linnéuniversitetet, d.v.s. det nya universitet som bildats när Växjö universitet slagits ihop med Kalmar högskola): Lasse Bourelius, Christina Hansson, Peter Blaschke (alla BTH), Lennart Lundberg, Peter Diedrichs, Berit Lindén, Linda Sohlberg, Göran Almar, Ingemar Sandén, Peter Bergman och Bengt Johansson!

    IKT i musikundervisningen

    I den här spännande filmen får du några tips på varför och hur du på ett enkelt sätt kan använda IKT i musikundervisningen:



    Peter Schyborger är musiklärare för grund- och gymnasieskolan, men arbetar just nu som studierektor och lärare vid Institutionen för Musik- och Medieproduktion vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. 


    Karin Håkansson är musik-  och sångpedagog och jobbar som musikpedagog på Myrsjöskolan i Nacka kommun och som adjunkt i Metodik med mycket fokus på Mediateknik på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. 


    På Kunliga musikhögskolan använder de Mac, men det finns motsvarande program för PC, till exempel Sequel istället för Garageband (och MovieMaker istället för iMovie). Gratisprogrammen Audacity och Noteflight funkar för både PC och Mac.

    onsdag 8 december 2010

    Creative Commons: Wikimedia Commons och Flickr

    Vill du enkelt hitta bilder för att illustrera dina PowerPoint-presentationer eller texter. Då kan du söka efter bilder med Creative Commons-licenser. 
    Ett förslag är att du söker efter bilder via Creative Commons sida:  http://labs.creativecommons.org/demos/search/


    Där kan du smidigt leta i många olika material utifrån en och samma plats.

    Du kan också söka via Googles avancerade sök


    Själv hittar jag de flesta av de bilder som jag använder på Wikimedia Commons respektive Flickr:


    http://commons.wikimedia.org/



    http://www.flickr.com/

    Det är viktigt att man noga kontrollerar licenserna innan man använder materialet. Även om det finns massor av bilder på Flickr med CC-licens, så finns det ännu fler som inte har det. Går du in på avancerad sökning kan du ställa in exakt vilken typ av licens du vill ha på bilden som du söker (vill du till exempel kunna göra ändringar i den och/eller använda den i kommersiellt syfte eller vill du bara hitta en bild som passar till ett inlägg på din icke vinstdrivande blogg?):  http://www.flickr.com/search/advanced/?

    Om du känner dig osäker på vad de olika Creative Commons-licenserna innebär, kan du läsa här: "Om licenserna" på webbplatsen Creative Commons Sverige.

    Lycka till!

    En svensklärares baspaket

    Nu håller jag och putsar på min slutredovisning i kursen LC100N Digital kompetens vid KTH. Här kommer en presentation av vad jag kommit fram till:



    Kom gärna med tips och synpunkter!

    Tack på förhand!
    Gadgeten innehöll ett fel
    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...