tisdag 30 november 2010

Bloggen som verktyg i skolan

Jag tycker att bloggar passar bra att bygga lärplattformar på. Här kan du se några exempel på hur det kan se ut ...

Den här bloggen använder jag för att skriva veckoplanering på en kurs (i det här fallet Svenska B med undervisningsgrupp NV08) och publicera uppgifter och annat material som mina elever kan ha behov av när de tar kursen: NV08 läser Svenska B.


Den här bloggen använder jag för att samla material (information och uppgifter) allt eftersom jag skapar eget eller hittar andras material som jag gillar och tycker passar i mina kurser: Fröken Wastesons länksida.



Bloggar passar också mycket bra om man vill diskutera något med sina elever eller om man vill låta eleverna diskutera olika ämnen med varandra. Detta är något som jag särskilt utnyttjat i denna blogg: Elever & lärare tipsar & diskuterar.


Bloggar passar utmärkt som portfolior för enskilda elever. I en blogg kan eleverna samla alla sina arbeten och länka till källor och annat som har anknytning till deras studier. Elevens utveckling och prestationer blir synliga för såväl eleven som läraren. Är portfolion fyllig eller mager vad gäller antalet texter och textlängd? Hur är språket? Använder sig eleven av källor? Länkar han eller hon till källorna? Kan han eller hon hantera bilder och upphovsrätten? Om eleven har plagierat sina texter framgår inte, men du kan testa genom att googla på fraser ur texten. Har ni inte urkund eller liknande tjänster på din skola, så bearbeta din skolledning. Lyckas du övertyga dem så begär av dina elever att skicka alla större uppgifter till urkund i samband med att de publicerar dem på bloggen. I urkunds betaversion kan du sedan sålla bort de träffar som är ointressanta för dig (därför att det är träffar i elevens egen blogg).


I projektarbeten där eleverna ska skriva loggbok passar bloggen särskilt bra. Via bloggen blir det tydligt om eleven arbetar kontinuerligt med sitt projekt och du kan som lärare följa elevens arbete och ge uppmuntrande och konstruktiva kommentarer på vägen. Här kommer ett exempel där Harald Helgesson, elev på Österlengymnasiet i Simrishamn, undersöker vilka konsekvenser naturgasutvinning skulle få för miljön på Österlen: Pipeline.







måndag 29 november 2010

Bra illustration av språkfamiljer

På Wikipedia finns en lång och ingående artikel om de indoeuropeiska språken. Den här illustrationen därifrån tycker jag passar bra att visa i svensk-/språkundervisningen.

De mörkgröna områdena är visar länder där majoriteten av invånarna talar ett eller flera indoeuropeiska språk som modersmål. De ljusgröna områdena visar länder där en minoritet talar ett eller flera indoeuropeiska språk och ett indoeuropeiskt språk är klassat som officiellt språk.

Det blir inte så stora områden kvar på kartan, bara några länder i Sydostasien (sino-tibetanska språk som till exempel kinesiskan) och Norra Afrika och Mellanöstern (semitisk-hamitiska språk som till exempel arabiskan). Blir det inte tydligt att Indoeuropeiskan är den största språkfamiljen i världen?

File:IE countries.svg

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och upphovsmännen/-kvinnorna har avsagt sig upphovsrätten. Bilden är alltså helt gratis och fri att använda: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_countries.svg

Även den här språkliga jämförelsen mellan några olika indoeuropeiska språk tycker jag är belysande (du kan lättare se och jämföra genom att läsa direkt i artikeln på wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Indoeuropeiska_spr%C3%A5k#Exempel_p.C3.A5_den_typ_av_likheter_mellan_spr.C3.A5k_som_l.C3.A5g_till_grund_f.C3.B6r_den_indoeuropeiska_uppt.C3.A4ckten)



Det är lätt att undra hur forskare kan veta vilka språk som är släkt och inte. De olika språken lånar ju friskt ord från varandra. Jag vet att forskarna har studerat flera tusen år gamla texter och jämfört dem med varandra, men visst måste det vara en svår uppgift att vetenskapligt fastställa vilka språk som ligger varandra närmast? Jag tycker dock att listan visar att det finns stora likheter mellan språken och eftersom det handlar om så grundläggande ord i vårt ordförråd, är det svårt att avfärda dem som lånord. Vad tycker du?


Här kan du se en illustration över hur en del forskare tror att de indoeuropeiska språken spridits från områdena kring Svarta havet och ner över Indien och upp över Europa under perioden 4000-1000 F Kr:

File:IE expansion.png

Bilden är hämtad från Wikimedia Commons och ligger under licensen Creative Commons (by, sa). Det innebär att du är fri att använda den, så länge som du uppger varifrån du hämtat den (by) och att du sprider den under samma licens som den redan ligger under (du kan alltså inte lägga någon egen copyright på den när du använder den i något sammanhang). Här kan du hitta den i original: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:IE_expansion.png


Visste du att arabiska talas av nästan 400 miljoner människor i dag och i Sverige är arabiskan det tredje största språket? På UR Play kan du se ett intressant avsnitt i serien I love språk som handlar om arabiskan: "Arabiska - framtidens språk?" Kanske blir det inte engelska utan arabiska vi vill studera i framtiden? Vi har många lånord från arabiskan. Har du tänkt på att en del ord som börjar på "al" är arabiska till exempel algebra och alkohol. "Al" är nämligen en bestämd form som man lägger före ordet (jfr med svenskan där vi lägger den bestämda formen i slutet av ordet, till exempel huset).

Om du blev lite nyfiken på vilket som är det näst största språket i Sverige så kan du läsa här: "Topplista över språk i Sverige".

Här kan du testa dina kunskaper kring språk och hur de är släkt med varandra: http://testmoz.com/3450/

Förslag på hur du kan anpassa din blogg för mobiler

Idag tänker jag använda mig av det fantastiska systemet Creative Commons, genom att citera en lärare och bloggare som jag följer. Detta tips är alltså hämtat direkt från IT-mammans blogg som skrivs av Christina Löfving och ligger under en Creative Commons Attribution 2.5 Sweden License:

SÅ BLIR DIN BLOGG LÄTT ATT LÄSA I MOBILEN

By IT-mamman | October 24, 2010
Efter många års bloggande fick jag en uppmaning på Twitter som löd något i stil med:
“Hallå, kan du fixa så din blogg går att läsa i mobilen också?!”
Jag hade inte funderat på att webbsidor fungerar annorlunda i mobiler och att man kan behöva fixa till dem för att de ska gå lätt att läsa där. Men så är det. Så jag fick hjälp och fixade biffen.
Idag hittade jag en gratis onlinetjänst som hjälper till med just detta: Mobstac.com. Jag testade att skriva in webbadressen till en blogg jag har för lärare som använder Blogspot, fick ett meddelande om att skriva in en kod i bloggen och så var det klart. Tydligt och klart förklarade man för mig hur jag skulle göra: Gå till Design/ Redigera html och klista in en kod efter stället där det står . Inte svårare än så.
I mobilen ser nu bloggen ut så här:
Istället för mobilsvårlästa:
Det som hände när jag skrev in bloggadressen i MobStac var att jag fick en ny adress till bloggen: larbloggen.mobstac.com istället för larbloggen.blogspot.com. Genom att klistra in koden efter på bloggen dirigeras nu all trafik som kommer via mobiltelefoner om till den nya adresssen. Smidigt!
Att göra en blogg mobilvänlig fungerade på det här viset i Blogspot. Jag vet att det fungerar med Wordpress i MobStac också och tror att även andra bloggtjänster fungerar där, men har inte testat.
I skolan använder en hel del lärare bloggverktyg för att eleverna ska lära sig publicera på nätet. Med tanke på hur många som surfar via mobiler, är det viktigt att skolan hänger med för att underlätta kommunikation den vägen. Att knacka kod är inte något som gemene man kan, men finns det tjänster som steg för steg visar hur man fixar olika saker med några musklick, är det bara att tacka och ta emot.
Detta blev jag sugen på att testa! Ska du?

söndag 28 november 2010

NE Skola

NE Skola innebär att du har tillgång till de långa och mer utförliga versionerna av NE-artiklarna varje gång som du loggar in på NE. Förrutom encyklopedi-delen har du tillgång till en svensk resp engelsk ordbok, olika temapaket med material och uppgifter, läxhjälp, "fråga experten", kartor och olika former av kunskapstester och -spel.



Många kommuner har den här tjänsten på skolan, men jag tror att det är först som eleverna (och lärarna) har tillgång till NE även hemifrån som NE på allvar kan ta upp kampen med Wikipedia.

I Simrishamn har vi ett kommunavtal med NE. Det innebär följande:

"Lärare och elever på skolor som omfattas av ett kommunavtal (eller friskolor med motsvarande avtal) kan teckna personliga konton utan extra kostnad. Den som har ett personligt konto får egna inloggningsuppgifter och kan komma åt NE.se/NE SKOLA överallt, även hemifrån."

Har ni kanske samma avtal i er kommun?

Gå i så fall in på NE Skola och skapa ditt personliga konto! http://www.ne.se/static/openschool/skapakonto.jsp

lördag 27 november 2010

Språkstöd på nätet


Tyda.se är ett webbaserat lexikon. Det är alltså i första hand gjort för att du ska kunna få ord översatta till och från engelska, men du kan även få tips på uttal, synonymer, böjningar med mera. På webbplatsen kan man läsa att Tyda snart även kommer att ha en sida med glosförhör. Det låter intressant! Verktyget rekommenderas varmt av bland andra Ulrika Jonson på Pedagogiskt centrum i Södertälje.

Tyda har utökats med en del som kallas synonymer.cc och innefattar en synonymordbok och tesaurus med ord hämtade från Tyda.se. Så här beskrivs webbplatsen av redaktionen:

"Synonymordboken visar synonymer, exempel och förklaringar hämtade från tyda.se. Ordboken visar också automatiskt uträknade synonymer under "Möjliga synonymer". Vi har även integrerat en svensk tesaurus (begreppsordbok) i synonymordboken med relaterade ord. Avsikten är att ge en hjälpande hand då du skriver (eller vill förstå) en text. Testa till exempel orden anslag eller deklamera."


Visste du att du även kan bli medlem på Tyda? Det kostar ingenting om du använder ditt medlemskap privat eller i utbildningssyfte och det gör att du bland annat kan spara sökhistorik, göra egna ordlistor, delta i diskussioner och tävlingar med mera.

fredag 26 november 2010

Skärminspelning med gratisverktyget Screentoaster

Ett verktyg för skärminspelning är Screentoaster, som bland annat IT-mamman beskriver på sin blogg:  http://itmamman.se/wordpress/?p=484. Den främsta fördelen med Screentoaster är att verktyget är webbaserat och användarvänligt. Kvaliteten är inte i topp, men den räcker kanske i vardagen? 

Här kommer ett exempel där jag med hjälp av Screentoasters betaversion presenterar en webbplats som jag just nu jobbar med (http://ikttips.skolbloggen.se/). Klicka på "Fullscreen View"-symbolen i nedre hörnet till höger för att se filmen i orginalformat (då blir bildstorleken rimlig och du kan läsa direkt på skärmen):



En bit in i filmen hoppar ljudspåret över några ord och efter det är rösten och musrörelserna inte längre riktigt synkade. Jag prövade att göra flera inspelningar, men detta hände på ett eller flera ställen varje gång, så jag lättade lite på perfektionskraven. ;-) Jag insåg också i efterhand att jag borde ha förklarat vad jag menar med statiska sidor (i jämförelse med blogginlägg) och säkert finns det en massa annat dumt på filmen, förutom stakningar, sväljningar etc, som jag inte märkt än ... Men med tanke på att det är min första skärminspelning, så kan den väl bli godkänd?

Ytterligare ett skärminspelningsverktyg är Camstudio, som Tommy k Johansson beskriver på sin blogg:    http://blogg.tkj.se/spela-in-skarmen/ och som Skolverkets PIM-satsning (praktisk it- och mediekompetens) har gjort en handledning för:  http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/larresurser/C/3/. Fördelen med Camstudio är att det är gratis och PIM:s handledningar är ingående och bra. Nackdelen är att man måste ladda ner och installera programvaror på sin dator.

Nästa gång jag testar ett skärminspelningsverktyg kommer det att bli Screenr.

Illustration av nätverkskulturers storlek

I jämförelse med siffror kan bilder vara väldigt pedagogiska när man vill förklara storleksförhållanden. En bra illustration på detta  från http://xkcd.com/ kommer här:

Karta över nätverkskulturer 2007 http://xkcd.com/256/ (klicka på länken för att se den större originalversionen):



Motsvarande karta över nätverkskulturer 2010 http://xkcd.com/802/ (klicka på länken om du vill se den större originalversionen):

Båda bilderna ligger under en Creative Commons-licens (by, nc).

torsdag 25 november 2010

Lärarens framtida roll

Sir Ken Robinson hävdar i denna film att det finns massor av människor som inte vet vad de är bra på och som undrar över om de över huvud taget är bra på någonting. Det finns också massor av människor som inte trivs med det som de arbetar med. De bara uthärdar vardagarna och ser fram emot de arbetsfria helgerna.

Utbildning har, enligt Robinson, en tendens att föra bort människor från deras naturliga talanger och lite längre fram i talet ger Robinson ett konkret exempel på en elev som valde att strunta i skolans råd och istället följa sitt hjärta: han "slösade bort sin talang" och blev brandman (och till freds med sitt liv).

Robinson liknar skolan vid snabbmatskulturen där allt är standardiserat och jämför den med Michelinkrogarna där allt är anpassat efter lokala förutsättningar och kundernas intressen och behov. Skolan har enligt Sir Robinson valt "fast food"-modellen, det vill säga en industriell modell för utbildning, som är baserad på ett linjärt tänkande och som gör oss såväl kraft- som själlösa.



Människor har otroligt olika talanger och intressen. Sir Robinson hävdar bestämt att vi i skolan måste bli bättre på att hitta dessa talanger och passioner hos våra elever. Vi ska inte reformera skolan. Det räcker inte - man ska inte förbättra ett system som inte fungerar. Istället måste vi förändra den från grunden. Vi måste skapa en revolution! Enligt Robinson kommer detta inte att bli lätt. Vi måste nämligen ifrågasätta sådant som vi i dag tar för givet.

Vi måste alltså bli bättre på att ta tillvara människors talanger och passioner. Sir Ken Robinson menar att skolan därför måste bli bättre på att individualisera undervisningen så att elever kan hitta sina starka sidor och bygga vidare på dem. Vi måste ge dem möjlighet att arbeta med sådant som berör och engagerar dem, annars kommer de att hoppa av studierna.

Vill du veta mer?
Här kan du läsa mer om Sir Ken Robinson och hans åsikter:
http://www.ted.com/speakers/sir_ken_robinson.html

Filmklippet ovan ligger på adressen:
http://www.ted.com/talks/sir_ken_robinson_bring_on_the_revolution.html

I den här intervjun utvecklar Sir Robinson vad han menar med kreativitet:



Alla har förutsättningar att vara kreativa och kreativitet är en färdighet som man utvecklar genom träning! Sir Robinson säger också att kreativitet är det där lilla extra (orginaliteten) som du kan tillföra när du är kunnig inom ett område.

Jag tycker att det är kul och intressant att Sir Robinson hävdar att vi borde dansa mer i skolan. Jag tror att han har en viktig poäng där. Man utvecklar många positiva egenskaper och färdigheter genom dansen. Låt oss vara mer kreativa och låt oss dansa mer!

Här kan du få handfasta råd i retorik

Vill du bli en bättre talare eller vill du jobba med elevernas retoriska förmågor? Då vill jag tipsa om webbplatsen talet.se. Där kan du och dina elever få handfasta tips och läsa konkreta exempel.


Ett annat tips är Svenska retoriksällskapets webbplats. Där kan du få praktiska råd för olika talsituationer och läsa kända tal, till exempel Selma Lagerlöfs tacktal när hon fick Nobelpriset i litteratur 1909, Winston Churchills tal om "blood, sweat and tears" som han höll när Storbritannien var allvarligt hotat av kriget 1940 och Martin Luther Kings tal "I have a dream..." som han höll 1963 i sin kamp för att svarta amerikaner skulle få fulla medborgerliga rättigheter i USA. 


Lycka till!

onsdag 24 november 2010

Hur ska vi hantera plagiat?

Vad är plagiat och hur kan vi undvika att våra elever plagierar?

I denna korta film går Jude Carroll, internationell expert på området, igenom:
  • Vad är plagiat?
  • Är det alltid fråga om fusk?
  • Vad kan vi göra för att hjälpa våra elever?
  • Hur upptäcker vi plagiat?
  • Vad gör vi när vi upptäcker plagiat?


Plagiat är alltså när man inte tydligt talar om att det man redovisar är hämtat från någon annans arbete. Fusk är när man medvetet försöker att få redovisningen att verka som ens egen fastän någon annan skapat den. Klassiska exempel på plagiat är när man använder sig av funktionerna "copy" and "paste" utan att visa att det är fråga om citat.

Vi kan hjälpa våra elever med detta genom att göra dem skickliga på att skriva smidiga källhänvisningar. Om de lär sig skriva dessa, blir de samtidigt medvetna om att de alltid måste göra hänvisningar när de hämtar material från andra källor.

Vi kan också försöka skapa uppgifter som gör det svårare att använda sig av "copy" and "paste" till exempel genom att eleverna måste göra egna reflektioner kring det material som de redovisar. Mitt intryck är dock att det är naivt att tro att man kan skapa uppgifter som gör det omöjligt för eleverna att fuska (i alla fall om man låter eleverna jobba med uppgifterna med hjälp av Internet, böcker eller över huvud taget utanför klassrummets väggar). Därför är det bra om man i alla fall vid större uppgifter kan använda sig av verktyg som underlättar plagiatkontroll.

Plagiatkontroll kan man göra genom att kopiera delar av arbetet och googla på det, men det är ännu smidigare om man kan använda ett färdigt verktyg. Vi använder Urkund på min skola och det tycker jag är användarvänligt och bra, även om man bör vara medveten om att Urkund inte kan upptäcka alla former av plagiat och fusk. Eftersom Urkund kostar är servicen sårbar - allt som kostar riskerar väl att försvinna från skolorna? Enda sättet för oss lärare att motverka detta är att vi använder Urkund regelbundet och tydligt kan redovisa fördelarna med det!


När vi upptäcker plagiat, måste vi ta upp det med våra elever. Är det uppenbart att eleven medvetet fuskat måste vi dessutom ta upp det med vår skolledning. Jag tycker att man ska ha bestämda rutiner för hur plagiat ska hanteras på den skola som man arbetar på. Frågan är inte om vi träffar på plagiat utan när vi gör det och då är det bra att ha en plan att följa.


Den här filmen, som skapad av Lunds universitet, funderar jag på att visa mina elever på gymnasiet som en ingång när vi ska gå igenom vad som är plagiat och vikten av akademisk hederlighet:





Det allra, allra finaste med den här filmen tycker jag kommer 2.21 minuter in i den: Självständigheten är det roligaste med akademiska studier. Man får träna sig i att tänka själv och man får tillfälle att lägga fram egna tankar och analyser. Andra, kurskamrater och lärare, hjälper en sedan genom att ge sina synpunkter på dem. 

Tips på ytterligare material, som jag fått på kursen LC100N Digital kompetens vid KTH:

Fusk, kopiering och plagiat (pdf-fil 240 kB) - Tidningen i Skolan ger i denna pdf råd kring frågorna: 
  • Går det att presentera uppgifter på ett sätt så att eleverna känner sig inspirerade och får lust att lära mer om ämnet? 
  • Finns det något du som lärare kan göra för att under arbetets gång förhindra fusk? 
  • Vad gör du när du misstänker eller har upptäckt fusk? 
Refero - Antiplagieringsguiden - är en guide producerad av biblioteken på Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet. Guiden är riktad till äldre elever och studenter och visar hur man skriver källhänvisningar och därmed undviker att plagiera.

Skolverket har samlat flera bra material kring plagiat och källkritik, till exempel "Kolla källan - Källkritik och säkerhet på nätetoch "Digitala verktyg för plagiatkontroll  - ett effektivt sätt att motverka fusk i skolan?".

Hjälp studenterna att undvika plagiering/Guiding students away from plagiarism är en handbok av Jude Carrol & Carl-Mikael Zetterling, utgiven av KTH 2009. Du kan ladda ner den elektroniskt här:
Handbok/Handbook

 Teachers.tv kan du se en film om hur lärare och bibliotekarier i Storbritannien arbetar för att förebygga plagiat och lära eleverna hur man gör korrekta källhänvisningar: http://www.teachers.tv/videos/secondary-ict-plagiarism-a-cut-and-paste-generation

På webbplatsen Plagiarism Advice kan du hitta mycket material om plagiering. Du kan också ladda ner affischer med det tydliga budskapet att man inte ska plagiera/fuska.

Lycka till!

tisdag 23 november 2010

Hur fungerar "Sök inom resultatet" på Google

På kursen LC200N Digital kompetens och lärande II 8,0 hp, som jag just nu går, fick jag tipset att använda funktionen "Sök inom resultatet" när jag googlar:

"Det första man bör lära sig vad gäller Google är att man faktiskt kan utföra vad som i traditionella referensdatabaser utförs med ett snitt (and). Om man skriver in två ord i Google kommer sökmotorn att automatiskt tolka det som ett osynligt and-villkor, men resultaten blir på detta sätt fortfarande för stora. Bästa sättet att kringgå detta problem är att först söka efter sin första sökterm och sedan gå längst ner på första sidan med resultat. Där finner man en liten länk som heter search within results. Om man klickar på denna kan man söka inom sin träfflista och upprepar man detta förfarande tillräckligt många gånger, med väl valda söktermer, kan man få ner sin träfflista till bara ett par tusen."

Jag testar att söka på två ord, till exempel retorik tips. Då får jag ca 80 100 träffar. Söker jag på bara ordet retorik får jag 531 000 träffar. Det verkar logiskt.

Då prövar jag rådet att använda funktionen "Sök inom resultatet". På ordet retorik får jag som sagt 531 000 träffar. När jag lägger till tips i "Sök inom resultatet" får jag 80 100 träffar. Igen? Jag prövar funktionen "Sök inom resultatet" igen, för att se om jag kan begränsa träffarna ännu mer. Jag lägger till ordet utbildning. Nu får jag plötsligt 372 000 resultat. Hur kan detta komma sig? Vad gör jag för fel?

måndag 22 november 2010

Testa allmänbildningen på NE.se

NE.se kan du hitta Kunskapsjakten. Där kan du och dina elever testa era kunskaper på färdiga allmänbildningstest. Jag har prövat lite och tycker att svårighetsgraden verkar lagom för högstadiet och gymnasiet, men även min 12-årige son tycker att det är jättekul. Vad tycker du?

Du och dina elever kan även skapa personligt utformade spel. Ni kan nämligen kombinera eller välja mellan tre olika svårighetsgrader: lätt, medel och/eller svår. Ni kan också styra över hur många frågor som ni vill lägga under respektive ämnesområde: "samhälle och geografi", "religion och historia", "kultur, nöje och fritid", "naturkunskap och teknik" och "sport". (Jag tycker till exempel att sportfrågorna är jättetråkiga och supersvåra, så jag är nöjd över att kunna välja bort dem. Det gör dessutom underverk för resultatet! ;-))

Ni kan också sporra varandra genom att skicka utmaningar.


Lycka till!

söndag 21 november 2010

Veckobrev från TEDTalks


Nu har jag lyssnat på så många intressanta föreläsningar på TED.com att jag känner att jag inte vill missa ett endaste avsnitt. Därför gick jag nu in på sidan och registrerade mig. Det är öppet och gratis för alla. I fortsättningen kommer jag att få veckobrev från TEDTalks. Nu blir det lättare att hålla sig uppdaterad! :D

Den senaste filmen jag såg på TEDTalks hittade jag via En IKT-pedagogs funderingar och den handlar om matematikundervisningen:



Kunskaper i matematik är i dag viktigare än någonsin. Många av oss har arbeten som innebär att vi måste räkna på saker. Vi måste också kunna räkna för att klara vår privata vardag. Vi måste till exempel kunna klara av att räkna på våra banklån och förhålla oss skeptiska till statistik. När vi tränar oss i matematik tränar vi dessutom oss i logiskt tänkande. Men matematik är så mycket mer än att bara räkna.

Conrad Walfram hävdar här att eleverna i första hand inte bör lägga kraft på själva räkneexercisen utan på att ställa rätt frågor utifrån verkliga problem, kunna se om de svar som de får fram verkar rimliga och kunna tillämpa svaren på verkligheten.

Wolfram tar även upp situationer då det är bra att kunna räkna i huvudet (utan att använda datorn eller miniräknaren), till exempel då vi vill uppskatta om något verkar rimligt. Han säger också att problemet är inte att användningen av datorer gör oss dummare, utan att de konstruerade exempel som vi räknar på (för hand) i skolans matermatikuppgifter är så förenklade att de sällan stämmer med verkligheten. Verkligheten är så mycket mer komplex. Det är alltså inte användningen av miniräknare eller datorer utan de förenklade uppgifterna som gör oss dumma.

Att förstå matematiken är viktigt, men det lär man sig, enligt Wolfram, inte genom att räkna många liknande exempel. Istället tycker han att man ska träna sig i programmering.

Wolfram vill att matematikundervisningen ska bli mer praktisk och mer inriktad på att lära sig begrepp och förståelse. Lägger man mindre tid på räkneexercis får eleverna mer tid att träna intuition och få erfarenhet av många fler och svårare matematiska problem än tidigare. Med hjälp av datorprogram kan problemen och uträkningar åskådliggöras och eleverna kan interagera med datorn, leka sig fram till en förståelse för hur världen ser ut.

I slutet av sitt tal hävdar Wolfram att man måste använda datorer även vid prov och redovisningar. Först då kan man skapa slutuppgifter som är verklighetsanknutna.

Titta gärna på filmen direkt här på bloggen, men är du intresserad av att läsa tittarnas kommentarer (och det är ofta minst lika intressant) då ska du gå in på TEDTalks. Här kommer adressen: http://www.ted.com/talks/conrad_wolfram_teaching_kids_real_math_with_computers.html Det är särskilt spännande att läsa kommentarer med invändningar mot talet tycker jag.

Själv tycker jag att talet är spännande och väcker många tankar, men även om det låter väldigt logiskt och bra i teorin så är jag inte säker på att Wolframs idéer håller i praktiken. De förutsätter ju att eleverna blir så motiverade av att formulera sina egna problem att de själva lär sig räkneexercisen successivt. För Wolfram menar ju inte att vi inte längre behöver kunna räkna, utan han menar att skolan inte ska lägga så mycket tid på att öva eleverna i det.

lördag 20 november 2010

Viktigt med förebilder


UR:s sida Skolfront kan man läsa om världens tredje mest innovativa lärare: Anna Karlsson i Danderyd. Hon hävdar att något av det viktigaste i läraryrket är att se alla elever och tro på deras förmåga. För att lättare kunna inspirera och stötta sina elever filmar hon sina lektioner och har ett lärarkonto på FB:

"Jag filmar de flesta lektioner och lägger ut dem på skolans nätbaserade anteckningsbok. Där kan eleverna hitta lektionen och gå igenom den igen när de vill. Jag har också ett lärarkonto på Facebook där jag länkar till you tube-klipp och där eleverna kan ställa frågor till mig. /.../ Jag märker att elevernas stress minskar och många ställer hellre frågor på Facebook än i klassrummet."

fredag 19 november 2010

Nyfiken på Gleerups "Bok och webb"

Det här med bok och webb känns helt rätt tycker jag. En bok att använda som uppslagsverk och göra understrykningar i och en webb att göra sina övningar i. Visst låter det idealiskt?!

I denna pdf "Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop" kan du läsa mer om vad "bok och webb" innebär och vilka fördelar materialet har i jämförelse med bara bok eller bara webb.
Skärmbilden visar s 3 i presentationen av Bok och webb.

Jag testade bok och webb för kurserna Svenska A resp B på gymnasiet för några år sedan och blev imponerad. Både boken och webben var intressant, kul och lättanvänd. Därför blev jag sugen på att kolla upp materialet igen. Det tog dock lång tid att hitta det. Förlaget verkar ha köpts upp av Gleerups. Efter mycket sökande fann jag att man från Gleerups webbplats kan pröva delar av de webbaserade läromedlen. Till exempel kan man pröva på kapitel 2 "Kommunikation" till kursen Svenska A resp "Vad är litteraturhistoria" till kursen Svenska B.

Jag testade demon på Gleerups webbplats och blev besviken. Det var inte alls som jag mindes det. Har det försämrats eller är det jag som blivit mer kräsen? Kanske beror det på att det förra förlaget generöst lät mig pröva hela läromedlet helt fritt under en månad, medan jag nu bara haft tillgång till en liten del. Men jag utgår från att Gleerups anser att de kapitel man får pröva är representativa för läromedlet och att de är minst lika bra som de övriga delarna ... och i så fall tror jag inte jag är intresserad. Kan inte förlagen bättre, får jag skapa min egen bok och webb. Dyrt är det ju också.

Annika Lanz-Andersson doktorerade på digitala läromedel och hur skolan är rustad för detta. I den här filmen från 2009 berättar hon om några av sina iakttagelser:



Bland annat säger Annica Lanz-Andersson att digitala e-läromedel är ett nytt medium som kompletterar andra. Det är inte bättre, men ett bra komplement.
  • Materialet är lätt och snabbt att redigera och uppdatera.
  • Materialet är ofta är mycket uppgiftscentrerat. Eleverna vill bara göra uppgifterna och snabbt gå vidare. Det är därför en risk att eleverna inte utvecklar förståelse och djupare mening.

Det vore spännande att höra vad du tycker! Ta gärna en titt på ditt ämnesområde och åldersgrupp och skriv gärna en kommentar. 


Vad tycker du?

torsdag 18 november 2010

Tips för dig som använder PowerPoint

Gillar du att använda dig av PowerPoint? Då ska du här få några tips på material som är tankeväckande och som ger dig tips på hur du kan bli ännu bättre:

På bloggen En IKT-pedagogs fundringar av Jonas Hällebrand hittade jag denna slideshare "Death By PowerPoint". I den får du alla tips du behöver för att dina åhörare ska överleva ditt föredrag! ;-)


Death by PowerPoint View more presentations from www.kapterev.com

Visst stämmer det att dåliga PowerPoint-presentationer kan vara dödligt tråkiga!
På webbplatsen PP-manifestet ger dig PowerPoint-mästaren Olle Bergman massor av nyttiga tips på vad du ska tänka på när du använder med PowerPoint (och när du ska undvika att göra det).


Om du vill ha konkreta råd kring hur gör en PowerPoint är dessa två webbplatser att rekommendera:

På Presentera online ger Åsa Kronkvist instruktioner och tips på hur man gör en PowerPoint. Även på PIM:s webbplats kan du hitta en ingående presentation av hur PowerPoint fungerar.

Jonas webbresurs kan du hitta en pdf med en grundkurs i PowerPoint: http://www.jonasweb.nu/sidor/programkunskap/powerpoint/pdf/powerpoint_grund.pdf
Och i denna pdf (som är på engelska) får du förklaringen till varför det är så lätt att göra dåliga PowerPoints och konkreta tips på hur du ska göra istället: http://www.sethgodin.com/freeprize/reallybad-1.pdf ( Jag kan inte låta bli att citera några av Seth Godins sista rader i denna pdf, för de var så träffande och tänkvärda: "Sorry that this e-booklet is so short. Actually, if I hadn’t spent so much time on it, it would be longer." Välformulerat eller hur?!))
Vilka är dina viktigaste tips till dem som förbereder en PowerPoint-presentation? Skriv gärna en kommentar till detta inlägg!

onsdag 17 november 2010

I dag skriver eleverna nationellt prov i kursen Svenska B

I dag skriver mina elever nationellt prov i kursen Svenska B. Förberedelserna har varit många. Som elev behöver man ju träna sig i att skriva olika typer av genrer och framför allt att skriva intresseväckande inledningar, medvetna avslutningar och att hålla kvar den röda tråden. De måste kunna göra fullständiga källhänvisningar, referera korrekt med referatmarkörer och utan att missförstå de texter som de använder och de måste kunna skilja mellan andras tankar och åsikter och sina egna.

Deras sista uppgift före provet var följande:
Detta är en lite mindre uppgift som tränar och förbereder er för den skriftliga delen i det nationella provet.
  1. Läs texterna och titta på bilderna i häftet till det nationella provet.
  2. Välj ut ett eller två material som intresserar dig.
  3. Presentera materialen (vad är det för typ av bild/text, vem har gjort den etc, vad föreställer den, etc).
  4. Analysera det/reflektera kring det som du valt ut (varför har du valt det, hur kopplar du det till temat. etc).
Tänk särskilt på följande:
  • hur du skriver din inledning och din avslutning  och
  • att texten ska hålla ihop, dvs att det ska finnas en tydlig röd tråd.
  • att göra en korrekt och smidigt källhänvisning INNE I din text (inte bara i en avslutande litteraturförteckning).
  • att noga skilja mellan det som du refererar (med hjälp av referatmarkörer) och det som är dina egna iakttagelser och tankar.
  • att din text ska vara självbärande, dvs. dina läsare ska kunna läsa och förstå vad du skriver även om de aldrig tittat i provhäftet. Idealet är om du kan använda dig av materialet men göra något eget av det. Tänk att du ska skriva en egen text och använda dig av materialet i provhäftet för att till exempel styrka din tes/dina åsikter/ge exempel på det som du skriver om.
  • Försök att ge den stora bilden/helheten/att generalisera, men försök också att ge konkreta exempel.
  • Det tillför din text mycket om du vågar vara personlig, men försök att även se bortom dig själv och dina egna personliga erfarenheter.
Ni ska skriva era texter (på lektionstid och hemma vecka 45) och sedan publicera dem på bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar. Lägg dem under kategorin "Tema: språk". På måndagen och tisdagen vecka 46 läser ni varandras inlägg och kommenterar dem både vad gäller innehåll och form.

Här kan du läsa resultatet av uppgiften: http://cwastes.skolbloggen.se/

tisdag 16 november 2010

Datorns språkkontroll är ett bra hjälpmedel

Datorn granskar språket
I dag använder såväl unga som mer erfarna skribenter datorns språkkontroll. Vilken nytta kan vi ha av den? För att söka svar på frågan har jag läst Richard Domeijs bok Datorn granskar språket (2005).




Utnyttja språkkontrollens potential
Domeij har doktorerat i lingvistik och undervisar vid KTH och Stockholms universitet. I en studie har han låtit universitetsstuderande granska en text utskriven på papper respektive direkt på datorn med hjälp av ett språkkontrollsprogram. Studien visade att när eleverna granskade texten på papper ändrade de 61 % av de språkliga problemen. Vid den datorstödda granskningen ändrade de ytterligare 26 %. Eleverna såg saker som de själva missat vid den manuella granskningen och fick påminnelser om regler som de glömt eller inte kände till. Störst hjälp av programmet hade de vid teckenfel, stavfel och grammatiska fel. Fanns det då saker som språkkontrollsprogrammet inte hjälpte dem med?

Datorn uppmärksammar brott mot entydiga regler
Datorn kan påminna oss om regler som kan formuleras på ett entydigt sätt. Den kan till exempel påpeka om det verkar saknas tecken i texten eller om stavningen eller grammatiken verkar avvika från normen. Den kan också reagera på ord som anses stela och ålderdomliga eller talspråkliga. Detta är en god hjälp, men innebär också att det kan finnas mängder av konstigheter som datorn inte upptäcker. Exempel på detta är ord som används konstigt eller direkt felaktigt, ologiska resonemang och bristande sammanhang.

Var medveten om språkkontrollens brister
Språkkontrollsprogram lägger sina kommentarer till texten i dialogrutor separerade från sitt sammanhang. Detta ledde i studien ibland till att eleverna inte märkte att språkkontrollen gav missvisande eller felaktig hjälp. Språkkontrollens anmärkningar gjorde dessutom flera gånger eleverna osäkra och de lade mycket tid på att försöka förstå vad datorn menade. Ibland ledde detta till att de gjorde ändringar i texten så att den blev sämre eller till och med inkorrekt. Språkkontrollsprogrammen är enligt Domeij särskilt dåligt lämpade för stilgranskning. De elever som var säkra i sitt språkbruk behövde inte datorns hjälp, utan stördes av programmets anmärkningar, och de som var osäkra förstod inte datorns råd och anvisningar.

Datorn ger dåligt stöd för andraspråksanvändare
Datorn missar många feltyper, samtidigt som den ger många falsklarm. Därför är det svårt att förlita sig på språkkontrollen, när man skriver på andra språk än sitt modersmål. Man måste kunna språket så bra att man kan bedöma om datorn gör rätt påpekanden och om datorns förslag är bra. Domeij skriver att det är bättre att slå i handböcker eller be kollegor om hjälp, när man skriver på ett annat språk än ens modersmål.

Datorn ger dåligt stöd för unga skribenter
Datorns språkkontroll är utformad för vuxna och studier visar att barns skrivfel ofta skiljer sig från vuxnas. Domeij hänvisar bland annat till en studie som visade att språkkontrollerna Word, Granska och Scarrie endast upptäckte ca 10 % av felen i 9-13-åringars texter, medan de upptäckte ca 50 % av de vuxnas språkfel. Att språkkontrollen upptäckte så få av barnens fel berodde bland annat på att den inte upptäckte satsradningar och att barnens stavfel råkade sammanfalla med andra ord som är korrekta.

Låt datorn komplettera din egen granskning
Sammanfattningsvis kan vi ha stor nytta av språkkontrollen om vi är medvetna om dess begränsningar och brister. Språkkontrollen bör användas, men bara som ett komplement till våra egna iakttagelser. Det är viktigt att vi ändå aktivt korrekturläser texterna. Min slutsats är att vi lärare bör lära ut metoder att använda och kritiskt värdera språkkontrollernas anmärkningar och förslag. Då kan språkkontrollsprogrammen bli ett bra stöd i våra elevers skrivande. Domeij jämför med hur vi i skolan lär ut att man ska göra överslagsberäkningar i huvudet för att kontrollera att svaren är rimliga när vi använder miniräknaren. På samma sätt ska vi lära ut att man måste göra egna bedömningar av texten, när man använder språkkontrollen. Man kan inte lita blint på vare sig miniräknaren eller språkkontollsprogrammet, men man kan ha god hjälp av dem.

Är du intresserad av att läsa boken i sin helhet?
Domeij, Richard. Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden 2005.

måndag 15 november 2010

Tyvärr kan tekniken inte lösa alla problem ...

3D Character and Question Mark
Alla pedagogiska problem kommer inte automatiskt att bli lösta bara för att vi har fler tekniska hjälpmedel. Lektioner blir inte automatiskt intressanta och roliga bara för att man har tillgång till ny teknik. (Tänk så många elever som suttit och sovit i mörkret när videon satts på till exempel.) Det krävs mer.

Hur får vi engagerade och nyfikna lärare, barn och ungdomar som vill lära och utvecklas tillsammans? Hur skapar vi optimala förutsättningar i skolan?

PS. Bilden kommer från Flickr och är upplagd av 姒儿喵喵 CC (by, nc). 

söndag 14 november 2010

Tips på filmer om hur du kan hjälpa barn med olika neuropsykiatriska diagnoser

I den här mer övergripande filmen ger Inger Nilsson, forskare och lärare vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, några tänkbara förklaringar till varför elever bestämmer sig för att de inte kan eller vill göra sina skoluppgifter:


Ungas beteende - som ett isberg from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Själv tycker jag att det är en tänkvärd film. Den visar hur olika skälen kan vara och ger förslag på hur man kan anpassa sin undervisning. Tar vi reda på de bakomliggande orsakerna, har vi så klart lättare för att förstå och hjälpa våra elever. Med vissa elever måste vi till exempel vara extra tydliga: tala om exakt vad som gäller och vad de ska göra och undvika ord i stil med "om", "kanske" och "sedan".

Precis som intelligens kan vara fördelad enligt normalfördelningskurvan, kan enligt Inger Nilsson även andra typer av förmågor vara olika utvecklade. Detta beror på både arv och miljö:


Alla lär olika from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Eftersom i stort sett alla elever i dag går tillsammans, måste läraren våga ha olika regler för och förväntningar på olika elever.

Inger Nilsson hävdar att man inte ska utgå från diagnoser utan från de problem som uppstår och att man ska vara öppen för möjligheten att det kan ligga verkliga svårigheter bakom att en elev inte följer med i undervisningen. Här får du några tips på saker du kan göra för att din undervisning ska bli tydligare för dina elever:


Tips till pedagoger from Margareta Hellstrom on Vimeo.

De saker som du gör för att anpassa din undervisning för elever med svårigheter, hjälper även de elever som inte har särskilda problem. I den här filmen ger Inger Nilsson fler tips, bland annat om hur man kan dela upp läxor och använda stödjande verktyg i sin undervisning:


Teknik som underlättar from Margareta Hellstrom on Vimeo.

I de följande filmerna går Inger Nilsson igenom några orsaker till studiesvårigheter och ger tips på hur vi som lärare kan hjälpa dessa elever.

Här berättar Inger Nilsson lite mer om vad som kännetecknar abstrakt tänkande och svårigheter med detta:


Abstrakt tänkande from Margareta Hellstrom on Vimeo.

I denna film berättar Inger Nilsson om mentaliseringsförmågan och svårigheter i att leva sig in i vad andra människor känner, tänker och förväntar sig av dem och att kunna reflektera kring det man själv gör:


Mentaliseringsförmåga from Margareta Hellstrom on Vimeo.

I denna film berättar Inger Nilsson om elever som är mycket detaljorienterade och har svårt att sålla och förstå centrala sammanhang:


Informationsbearbetning from Margareta Hellstrom on Vimeo.

I denna film berättar Inger Nilsson om problem med arbetsminnet och svårigheter i att planera, genomföra och slutföra uppgifter:


Exekutiva funktioner from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Den här filmen tycker jag är en fin skildring av hur det är för 16-åriga Elin och 15-åriga Patrik att leva med ADHD: Film om tonåringar som lever med ADHD. Bland annat hävdar man i filmen att flickor med ADHD märks mindre och därför sällan får diagnos och hjälp. På Janssen Cilags webbplats kan du hitta en hel del intressant material om diagnosen ADHD, behandling, verktyg och tips, bland annat riktade direkt till tonåringarna själva.

I den här filmen berättar Inger Nilsson om koncentrationssvårigheter:


Koncentrationssvårigheter och ADHD from Margareta Hellstrom on Vimeo.

I den här filmen berättar "den prisbelönte föreläsaren och författaren Pelle Sandstrak /.../ med inlevelse och humor om sitt liv med Tourettes syndrom. Om hur han som barn bortförklarade sina tics och ritualer, och hur grava tvångstankar fullständigt tog över hans liv. Idag är Pelle frisk - så frisk som han vill bli."

Kategori:



Vad händer med de här eleverna när de blir vuxna? I den här filmen berättar Inger Nilsson bland annat att det finns behov av människor av speciella talanger, som vågar och kan gå sin egen väg och som har sinne och minne för detaljer:


Fördelar from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Den här filmen handlar om hur man kan (och bör) ta tillvara på de starka sidor ett barn har och hur dessa styrkor kan utvecklas till passioner och glädje för både dem själva och deras omgivning. Filmen handlar om Julia som är 16 år och har autism och en ovanlig talang för musik:

fredag 12 november 2010

Ämnesövergripande med musik

I den här filmen ger Peter Schyborger, lärare och studierektor vid Kungliga Musikhögskolan, några bra tips på hur du kan ha ämnesövergripande projekt mellan svenska och musik. Till exempel kan du låta dina elever tonsätta dikter, skriva låttexter eller göra ordcollage:


Tvåämneslärarutbildningen på KMH from KTH Learning Lab on Vimeo.

I den här filmen visar Karin Håkansson, adjunkt i metodik med mycket focus på Mediateknik på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, bland annat hur hon arbetat med musik och film i matten:


Matteprojektet from KTH Learning Lab on Vimeo.


Vad många bra verktyg det finns! Jag känner att både jag och eleverna har mycket att lära. Phu!

I slutet av den sista filmen snuddar Håkansson vid problemet att hinna med allt ämnesteoretiskt stoff eftersom den här typen av projekt tar mycket tid. Avvägningen är svår tycker jag. Detta dilemma måste vi våga diskutera, utan prestige. Hur ska vi prioritera? Det är lätt att välja till, men svårare att välja bort.

Vad gäller att jobba med ljud och film känns det lockande att pröva Mac, men på min skola har vi nästan bara tillgång till PC. Är det därför PC jag ska fokusera på om jag ska vara smart och tidseffektiv? Eller är verktygen så pass lika att man har nytta av att kunna det ena (Mac) när man jobbar med det andra (PC)?

torsdag 11 november 2010

Undervisning på film på Kunskapshubben

Tips på filmade genomgångar


Årstaskolans Kunskapshubben kan du hitta flera filmer som till exempel förklarar division, skillnaden mellan huvudsats och bisats och varför man talar så konstigt i Norge:






Årstaskolan Stockholm - Kunskapshubben

Ja,vissa har det bra! (Och kanske är det inte så konstigt att två av Årstaskolans lärare fick guldäpplet i år?!)

PS. Här kommer ett inspirerande bonusmaterial
Den här intressanta dokumentärfilmen om klotter och vandalism i skolan är gjord av eleverna på Årstaskolans Mediaprofil:






Årstaskolan Stockholm - Kunskapshubben

Att låta eleverna själva välja att göra en sådan film om ett sådant ämne är verkligen att slå flera flugor i en smäll. Jag skulle vilja göra något liknande!
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...