tisdag 14 juni 2016

Fem frågor som kan vägleda dig genom livet

Så här i slutet av en termin är det härligt att lyssna till goda talare som summerar sin livsvisdom och ger råd till nyblivna studenter. I detta inspirerande tal listar Dean James Ryan fem bra frågor/uttryck som kan hjälpa dig och dina elever att hitta rätt genom livet:
  1. Vänta, vaddå? (ett försök att klargöra och förstå)
  2. Jag undrar varför/om ...? (nyfikenhet, kreativitet)
  3. Kan vi inte åtminstone ...? (utveckling, framsteg)
  4. Hur kan jag hjälpa till? (goda relationer)
  5. Vad som verkligen betyder något ... (livets kärna)
och så en bonusfråga:
  • Och fick du vad du ville få ut av livet trots allt?



lördag 23 april 2016

Tips på föreläsning om hur arbetsminnet fungerar

I denna humoristiska och tänkvärda föreläsning åskådliggör logoped Hanne Uddling hur arbetsminnet fungerar (och framför allt hur det fungerar när det inte fungerar):  http://urplay.se/program/192097-ur-samtiden-grav-sprakstorning-2015-arbetsminne-och-sprak

Hanne berättar sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. För att göra det tydligare för oss lyssnare använder hon sig av liknelser, bland annat en bibliotekarie i ett bibliotek och skrift i våt sand som suddas ut av vågorna olika snabbt beroende på hur nära vattenbrynet man skriver.



Hanne berättar också om hur det går till när man ska försöka förstå instruktioner och lösa uppgifter om man har ett nedsatt arbetsminne och hur svårt det kan vara att hantera ordet "inte".

Hannes viktigaste budskap är att dessa elever behöver förståelse och att vi lärare i första hand ska anpassa vår undervisning och kompensera för elevernas funktionsnedsättningar.

Om eleven har svårt att komma ihåg ordet "inte", ska textilläraren alltså inte i första hand lära eleven hur den ska tolka meningar med ordet "inte". Istället kan han eller hon säga vad saxen ska användas till: att den ska användas till att klippa i tyg. Textilläraren bör alltså inte säga att saxen inte får användas till att klippa i papper, för då är det "klippa i papper" som eleven minns efteråt. (Här blev det många "inte" - hur gick det för dig att hänga med? ;-) )

Föreläsningen är inspelad i Uppsala den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

torsdag 17 december 2015

Ett baspaket med teknik stöttar elever och lärare i vardagen

I en UR-inspelning av Ulrika Jonssons föreläsning Inkludering och skoldatatek, berättar Ulrika hur hon arbetat för att skapa praktiknära skoldatatek som är nära elevernas och lärarnas vardag och på så vis kan ge ett varierat och bra stöd för både elever och lärare. 

Bland annat berättade Ulrika hur de började sitt projekt genom att testa Hjälpmedelsinstitutets verktyg Kognitionssimulatorn. Kognitionssimulatorn visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Man kan uppleva hur det är att delta i en klass som har lektion i svenska och gör en diktamen och en övning i läsförståelse. Besökaren kan uppleva hur det är att delta ifall man inte har någon form av funktionsnedsättning och, genom att aktivera olika ”filter”, kan de också testa hur situationen upplevs om man har ADHD, Aspergers syndrom eller Dyslexi . 

Ulrika menar att man med simulationerna som utgångspunkt bättre kan förstå vilka svårigheter ens elever möter i skolan och att detta är en bra utgångspunkt när man vill designa goda lärmiljöer och uppgifter som passar för alla.

Efter att de testat hur det kan vara att ha olika diagnoser och bland annat med hjälp av enkäter inventerat vilka behov som fanns bland eleverna och lärarna, var nästa steg för Ulrika och hennes kollegor att ta reda på vilka verktyg som bäst skulle kunna kompensera eller i alla fall stötta eleverna i deras skolvardag. 

Resultatet blev att de gemensamt beslutade sig för ett baspaket med teknik som alla skulle ha tillgång till och kunna använda.


Några andra tips som Ulrika ger är: 
  • Fråga eleverna hur de läser. Med ögonen, öronen eller fingrarna? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
  • Fråga eleverna hur de skriver. Med penna, tangentbord eller rösten? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
  • Pröva att lära dig att använda tecken som stöd när du talar - det gör dessutom automatiskt att du tvingas sänka tempot.
  • Dramatisera olika saker som eleverna behöver kunna i sina kurser, t ex kan eleverna göra en stop-motion-film som visar farliga trafiksituationer med hjälp av legogubbar.
  • Dra nytta av SPSM:s värderingsverktyg.
  • Glöm inte att studera vad vi gör när vi lyckas! Lär av de lyckade projekten.
  • Ta vara på kraften i att jobba tillsammans: tillsammans kan vi massor!




Vill du veta mer?

Här hittar du föreläsningen i sin helhet: http://urplay.se/Produkter/192850-UR-Samtiden-Skolforum-2015-Inkludering-och-skoldatatek

Här har jag skrivit mer om Ulrika Jonsson och hur man kan jobba med anpassningar och it-stöd:  http://ikttips.skolbloggen.se/specialpedagogik/

Här hittar du Ulrika Jonssons blogg "På näthinnan":  http://ulrikapaskoldatateket.blogspot.se/

tisdag 27 oktober 2015

Tips på verktyg för digital elevrespons #SETTSYD

Jag hade glömt hur stökigt och tröttande det är med mässor. Allt sorl. Alla människor. Slamrandet. Köandet. Förväntningarna, glada överraskningar och besvikelser.

Första dagen av SETTSyd är till ända och för mig är det dags att summera dagens intryck.




En av dagens höjdpunkter var Joachim Thornströms föreläsning: "Dynamiskt lärande - Klassrumskommunikation för aktiva elever". Joachim har varit en av mina förebilder ända sedan han var IT-samordnare i Ystads kommun och jobbade med webbtjänsten "Skolväskan". På Skolväskan visade han lärare användbara digitala verktyg, berättade hur de fungerade och gav tips på hur man kunde använda dem i undervisningen.

I dag jobbar Joachim istället med skolappar.nu som är ett forum där lärare recenserar appar, ger förslag till användningsområden och kopplar apparna till de syften och förmågor som tas upp i grundskolans läroplan. En mycket användbar sida - inte bara för lärare utan också för föräldrar tycker jag.


Joachims föreläsning handlade om tips på olika verktyg för elevrespons och hur de kan användas i skolan. Han visade inte bara skärmbilder med exempel utan han lät oss också testa några olika digitala responssystem och visade hur det såg ut när våra svar strömmade in.

Med reservation för att jag kan ha råkat lägga till, missuppfattat och tagit bort något försöker jag här sammanfatta Joakims föreläsning. Jag har inte lagt in några länkar till de olika verktygen för Joachim har gjort en fullständig länksamling till dem och denna samling länkar jag till nederst i mitt inlägg.

Dessa verktyg presenterade Joachim:



AnswerGarden - ett responssystem där eleverna kan skriva in ord som i verktygets redovisning bildar ordmoln där det mest frekvent använda ordet blir störst. Det fungerar så att eleven får en länk och när hen kommit in på sidan ombeds hen svara på en fråga. Verktyget kan t ex passa bra när man vill höra om attityder eller utvärderingar. Man kan t ex ställa frågor i stil med : "Vilka förväntningar har du inför det vi ska göra nu?" eller "Hur upplevde du det område som vi nu har gått igenom?". (Överkurs: Vill du göra det lättare för eleverna att hitta till en viss sida med en lång länkadress, kan du skapa nya korta länkar med hjälp av verktyget korta.nu.)


Socrative - passar bra att använda vid digitala förhör. Man kan välja mellan att konstruera flervalsfrågor, sant/falskt-frågor och text. Bra att tänka på att om man väljer det fria textalternativet får eleven endast rätt på frågan när den stavar ordet exakt likadant som ditt i förväg inskrivna svar. En stor fördel med Socrative är att eleven får direkt respons på om hen svarat rätt. Om hen å andra sidan svarat fel, berättar verktyget också vad som är det rätta svaret. På så vis blir testet även ett lärtillfälle. Joakim berättade att eleverna gärna kan hjälpa till att skapa frågor till varandra som läraren sedan kan sammanställer i verktyget och att det kan vara kul att ibland prova att låta eleverna tävla i lag. (Överkurs: Joachim tipsade också om att man kan döpa om "rummet" så att eleverna lättare kan hitta dit.)

Voto - är ett verktyg som påminner om Socrative men är på svenska, vilket en del elever och lärare kan tycka gör det lite lättare att använda.


Mentimeter - ett responsverktyg där man kan ställa frågor och få svar. Frågorna kan vara öppna i stil med "Hur ska en bra kompis vara?" där eleverna då kan svara fritt och man ser alla svar samlade på en sida. Frågorna kan också ha svaralternativ som man kan välja mellan t ex "Vad vill du träna dig på?". Allt eftersom svaren skickas in förändras staplarna i diagrammet över vilka svarsalternativ som flest elever valt (se bild nedan). En nackdel med verktyget är att man bara kan skapa två frågor på rad. Vill man göra fler frågor får man starta nya omgångar.



Padlet - en gemensam anslagstavla på nätet. Eleverna loggar in via en länk och kan lägga upp vad de vill. Verktyget kan passa när grupper ska presentera sig själva eller man vill ha en brainstorm kring något ämne eller göra ett slags "exit-ticket" efter ett genomgånget moment i undervisningen. Padlet kan vara ett bra sätt att spara olika typer av material på samma ställe (text, film, bild, dokument, presentationer, etc) och du kan som administratör bestämma vilka möjligheter elever ska kunna ha att publicera (ska bidragen t ex granskas av dig innan de godkänns eller kan eleverna lägga ut material direkt) och vilka som ska kunna se materialet (ska det bara vara öppet för användarna eller även för allmänheten?). Joachim menar att Padlet passar bäst i liggande A4 och att det funkar bäst om man inte behöver scrolla eller byta sida.


Tips på digital elevresponsuppgift: 
Med mottot "Våga fråga" berättade Joakim att gymnasieläraren Camilla Lindskoug regelbundet frågar sina elever om de har förstått vad de ska göra och om de tycker att lektionen funkade bra.

Todays Meet - en enkel chatt som kan följas i realtid. Todays Meet passar bra när man vill visa varandra sina tankar i stunden t ex i samband med ett klassråd eller ett föräldramöte. Joakim berättade att han varit på ett föräldramöte där man först hade information i storgrupp och därefter delades in i grupper för att arbeta med någon uppgift och varje grupp fick en sekreterare som antecknade i en gemensam chatt på Todays Meet. Todays Meet är förbättrat så att man som admin nu kan logga in och ta bort olämpligt material. Du kan också komma åt chatten även i efterhand.

Kahoot - ett spel där du på tid väljer mellan olika svarsalternativ. I Kahoot kan man ha text-, film- och bildfrågor och det finns ett "ghostmode" som innebär att man kan spela mot sig själv på tid om och om igen. Man kan också dela en länk med eleverna som innebär att de kan fortsätta spelet även hemma. Joachim tipsade om att man kan vara med i en grupp på Facebook som samarbetar kring nutidsfrågor på Kahoot.

Andra verktyg som Joachim nämnde var ...
  • eQuizShow, som är ett Jeopardy-liknande verktyg där man kan spela i grupp i form av lag som tävlar mot varandra, 
  • Quizlet, som funkar när enskilda elever vill pröva sina kunskaper genom para ihop-övningar i form av t ex översätta ord och se motsatspar, 
  • Jot, som funkar på iPads resp Twiddla, som funkar bäst på Google Crome, som kan användas som en gemensam mindmap - det man gör på en skärm händer även på de andra skärmarna,
  • GAFE,
  • Screencastomatic, som passar för PC resp ExplainEverything och Educreations som båda funkar på iPads, där läraren eller eleven kan spela in en film där han eller hon visar något på skärmen. Detta passar till exempel bra när en elev vill visa hur hen tänkt under sitt arbete med en uppgift eller en lärare vill ge muntlig respons på en elevs skriftliga arbete.
Och så några avslutande tips: 
  • Fråga dig själv om du måste göra alla frågor och uppgifter. Kanske kan eleverna hjälpa till? Se eleverna som en resurs för varandra. 
  • Använd andra system än handuppräckning, t ex "teachers pick" - en samling med små pinnar eller lappar som elevernas namn står på och som läraren slumpvis drar från. Det finns också appar som kan hjälpa dig att välja slumpvis bland elevernas namn.
  • Låt eleverna ge dig så kallad "trafic light feedback" - när de svarar på frågan visar de också med hjälp av trafikljusets färger: rött, gult och grönt, hur säkra de känner sig på att deras svar är rätt. Trafic light feedback kan eleven ge med hjälp av t ex olikfärgade pappermuggar eller med en app. När jag kom hem hittade jag några intressanta exempel på hur appen kan användas i klassrummet när en lärare vill veta om hennes nyanlända elever förstår vad som sägs under lektionen eller om de tycker de känner sig säkra eller inte på en uppgift som de jobbar med: "Formativ approach med appen Traffic Light Feedback". 


Du hittar Joachims fullständiga länksamling här:  http://korta.nu/settsyd

Det här inlägget blev så långt att de andra föreläsningarna jag var på under dagen kommer i senare inlägg. :)

onsdag 29 juli 2015

Bedömning och dokumentation av elevers individuella utveckling inom särskolan

Det förra läsåret har särskolan i Simrishamns kommun haft bedömning som sitt fokusområde. Vi har läst, delgett och diskuterat andras och egna erfarenheter och tittat på konkreta exempel. Vi har också kämpat för att skapa en gemensam mall för hur vi ska skriva våra bedömningar av våra elevers utveckling i respektive ämnen.

Det finns många fördelar med att vi använder samma system, men det är långtifrån enkelt att skapa en mall som alla lärare inom särskolans alla nivåer känner kan fungera.

Så här ser vår mall ut just nu (vi tänker att den kommer att utvecklas allt eftersom nya behov uppstår):


Exemplet på bilden är en kurs i administration på gymnasiesärskolan, men följer du länken hittar du alla kurserna som våra gymnasieelever läser:

https://drive.google.com/folderview?id=0B9E-OzO5Rt5ufnYyNU94MTlBMW9MNjlvbGxVX1FtREZTWHRlT0RuQUN1NFZLVUFTUDFOZkE&usp=sharing

Här kan du hitta grundmallen (utan skolverkets kursmål etc) som vi utgick från både för grundsärskolan och gymnasiesärskolan:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1pqmYjxHQr04sKAdtpBzCnpvaBSpC-W13A6HC8nrFkEI/edit?usp=sharing

Hur gör ni på er skolan när ni dokumenterar era elevers utveckling?



söndag 8 mars 2015

Uppmärksamma ansträngningen som får medvetandet att växa

Många av oss är livrädda för att misslyckas, men om vi vågar kan vi lära oss massor av våra misstag.

Se gärna den här korta och tänkvärda filmen som handlar om att ...

  • vi alla har behövt lära oss det vi kan idag och  
  • vi lär oss genom att försöka och försöka igen, tills dess att vi klarar det vi behöver lära oss allt bättre och bättre. 

Misslyckanden är en naturlig del av lärandet: "Failing is just another word for learning".

Jag tror att vi kan göra våra elever en stor tjänst om vi vågar visa dem att det är ok att inte vara perfekt och kunna allt. Vi måste alla misslyckas och göra fel ibland, för att kunna lära oss något nytt.



Vi pratar en del i skolans värld om att det är processen som ska uppmärksammas och inte slutprodukten, men inte förrän jag läste denna artikel av Salman Khan kände jag att jag fullt ut förstod innebörden av det:  The Learning Myth: Why I'll Never Tell My Son He's Smart

Hjärnan är som en muskel; ju mer vi använder den, desto bättre utvecklas den. Om vi uppmuntrar våra barn och våra elever att anstränga sig, att kämpa med uppgifter som de egentligen tycker är lite för svåra, då tränas de till att få bättre uthållighet och bättre förmåga att hantera motgångar. De blir också säkrare vad gäller kunskaper och färdigheter.

Vi kan hjälpa våra barn och våra elever att utvecklas genom att uppmärksamma och berömma dem för deras ansträngningar och genom att locka dem till att våga misslyckas: "Failing is just another word for learning". Då kan de tänja sina gränser och växa. De kan bli starkare och säkrare människor, såväl psykiskt som intellektuellt.

Jag avslutar med ett citat från Khans artikel:
"My 5-year-­old son has just started reading. Every night, we lie on his bed and he reads a short book to me. Inevitably, he’ll hit a word that he has trouble with: last night the word was “gratefully.” He eventually got it after a fairly painful minute. He then said, “Dad, aren’t you glad how I struggled with that word? I think I could feel my brain growing.” I smiled: my son was now verbalizing the tell­-tale signs of a “growth­ mindset.” But this wasn’t by accident. Recently, I put into practice research I had been reading about for the past few years: I decided to praise my son not when he succeeded at things he was already good at, but when he persevered with things that he found difficult. I stressed to him that by struggling, your brain grows."

lördag 14 februari 2015

Nyfiken på Nova Academy i Simrishamn

Just nu samlar jag material för att kunna skriva för Simrishamns Barn- och utbildningsförvaltnings blogg om Simrishamns två gymnasieskolor. Det är två mycket olika skolor med mycket spännande och bra på gång. I dag kommer det att handla om Simrishamns kommuns nystartade teoretiska gymnasium Nova Academy.

Så här långt har Nova Academy överträffat förväntningarna:
  • alla studieplatser är fulla och kommunen har tvingats att tacka nej till flera elever som velat byta till Nova Academy och 
  • redan till hösten (2015) utvidgas verksamheten med ett naturvetenskapligt program med två profiler och skolan etablerar sig även på Marint Centrum nere vid hamnen. 
Är du liksom jag nyfiken på vad eleverna tycker om sin skola och vad de tror är orsaken till att den blivit så populär?

Den sista två veckorna har jag besökt flera lektioner på Nova Academy, tagit del av utvärderingar och pratat med elever och lärare för att försöka ta reda på vad de gillar med sin skola. Här kommer min sammanställning (utan inbördes rankning). Längre ner i inlägget förklarar jag vad jag menar med de olika punkterna:

  1. utbudet av program och profiler
  2. stöd att nå sina personliga mål
  3. läget och lokalerna 
  4. busskorten
  5. elevinflytande och ansvar
  6. gemenskap och trygghet
  7. lärarna och pedagogiken
  8. det man gör är "på riktigt"
  9. internationella utbyten
  10. samarbetet med Friskis och svettis

Jag har lagt med lite bilder från olika lektioner, men tyvärr har jag inte ännu hunnit fotografera till exempel fotbollsträningen eller träningen på Friskis och svettis. Det får bli efter sportlovet. 

Utbudet av program och profiler

Nova Academy har ett bra utbud av program och profiler. Skolan har ett estetiskt och ett samhällsvetenskapligt program med inriktning på teater och dans, information och kommunikation respektive fotboll. Från och med hösten 2015 startas även ett naturvetenskapligt program.

Stöd att nå sina personliga mål

De elever som tar studenten vid Nova Academy får behörighet att söka vidare till högskolor och universitet. Skolans elever uppskattar att de kan boka in extra lektioner med sina lärare om de kommer efter i sina studier eller arbetar hårt för att komma in på attraktiva utbildningar efter studenten.

Läget och lokalerna

Skolan ligger i ljusa och nyrenoverade lokaler centralt i Simrishamn. Man håller i dagsläget till på Valfisken, mitt emot Simrishamns resecentrum, och till hösten (2015) får man även fina lokaler på Marint Centrum nere i hamnen.

Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
Här undervisar Niclas Törnbladh i Digital design. 
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License


Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
Här undervisar Anna Kesar i dans. 
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License


Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
Här undervisar Sara Dahl i körsång.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License 

Busskorten

Alla elever får ett pendelkort som gäller i hela Skåne både vardagar och helger under terminstid. Det bidrar positivt till gemenskapen genom att alla elever reser under samma förutsättningar. Det gör det också lättare att göra studieresor och att träffas även utanför ordinarie skoltid.

Elevinflytande och ansvar

Ungefär en gång per månad samlas alla elever tillsammans med lärare och rektor. Då utvärderar man verksamheten och kommer med önskemål och tips. Lärarna och skolledningen lyssnar på elevernas önskemål och försöker alltid att tillgodose dem på ett eller annat sätt. Det är ett inflytande som gör att elever känner eget ansvar för sin utbildning och skola. De vill hjälpa till att genomföra det som beslutats.

Elevparlamentet på Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
Ungefär en gång per månad utvärderas Nova Academys verksamhet. Därefter deltar alla elever i skolans elevparlamentet som har möte för att diskutera viktiga skolfrågor.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License


Elevparlamentet på Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
På elevparlamentets möte i februari blev Sofie Albäck Nilsson vald till mötets sekreterare, Andreas Liljeglimt deltog i egenskap av rektor, Matz Hammarström blev vald till mötets ordförande, Moa Bruke valdes till skolminister i höstas av sina skolkamrater och öppnade därför mötet, Minou Hellgren deltog i egenskap av skolans omvärldsminister och Viktor Ekblom som skolans socialminister.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License


Elevparlamentet på Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
På elevparlamentet får eleverna information om skolans utveckling och vad som kommit fram i utvärderingarna och de kan komma med tips och tankar kring hur skolans verksamhet kan förbättras.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License

Gemenskap och trygghet

Något som kommer fram i utvärderingar och intervjuer är att en av de främsta anledningarna till varför eleverna trivs är gemenskapen. Det är god sammanhållning på skolan och eleverna säger att de tycker att man kan vara sig själv. Utvärderingarna visar också eleverna känner sig trygga på skolan.

Eleverna säger att det påverkar sammanhållningen positivt att de har fasta schematider mellan 9:00 och 15:00 där alla elever och lärare på skolan har rast och lunch samtidigt. De är också mycket nöjda med att de blir lyssnade på och kan påverka skolans utveckling.

Dans på Nova Academy by cwasteson, on Flickr
Många av de elever som jag pratat med säger att det är väldigt god gemenskap på skolan. Eftersom alla elever har rast samtidigt är det lätt att umgås även med kompisar på andra programmen.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License


Niclas Törnbladh, Uffe Holmström och Mat by bufsimrishamn, on Flickr
Stämningen är också god bland personalen. Här sitter Niclas Törnbladh, Uffe Holmström och Matz Hammarström och planerar.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License

Lärarna och pedagogiken

Eleverna beskriver sina lärare som engagerade och kunniga och de tycker att undervisningen känns modern. Många trycker särskilt på att de gillar att flera av lärarna arbetar tillsammans med ämnesövergripande teman. De säger att kunskaperna på så vis vävs samman, att man lättare kan fokusera och förstå hur allt hänger ihop.

Även undervisningen och planeringen av olika teman och studiebesök utvärderas, vilket innebär att man snabbt kan fånga upp eventuellt missnöje och göra något åt eventuella problem och dra nytta av eventuellt beröm när man vill göra mer av det som funkar bra.

Uffe Holmström diskuterar matematik med by bufsimrishamn, on Flickr
Här sitter Uffe Holmström tillsammans med Vinga Andreasdotter (digital design) och Felicia Svärdh (performing arts) och jobbar med matematiken.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License


Nova Academy by bufsimrishamn, on Flickr
Här har Dafvid Hermansson franske steg 3 tillsammans med Minou Hellgren, Hedvig Åkerberg och Lovisa Telg.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License 

Det man gör är "på riktigt"

På Nova Academy arbetar man med ämnesövergripande teman fyra eftermiddagar i veckan i mellan tre och sjuveckors-perioder. Till varje tema planeras studiebesök och studieresor.

Välgörenhetslunch by cwasteson, on Flickr
Eleverna bjöd in till underhållning.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License 

Välgörenhetslunch by cwasteson, on FlickrSista temat veckorna precis före jul var till exempel “Musikhjälpen”, som handlade om hiv och hur man hur man kan stoppa spridningen av hiv. För eleverna på Performing Arts låg tyngdpunkten på att förbereda och genomföra publika event: gatumusik, lunchsoppa med musikunderhållning, flashmob och stödgala. Eleverna på Sports och Digital Design filmade, fotograferade, bakade och tillverkade och sålde armband med texten "Fight hiv" i samband med de olika aktiviteterna.

De elever som läste kursen “Journalistisk, reklam och information” fungerade som reklambyrå och utformade och uppdaterade projektets hemsida och facebooksida, skrev texter och gjorde affischer. De hade också en fotoutställning under stödgalan. Alla pengar som kom in skickades till Musikhjälpen som 2014 hade som mål att stoppa spridningen av hiv.

Välgörenhetslunch by cwasteson, on Flickr
Eleverna tillverkade och sålde armband på temat bekämpa spridningen av hiv.
Creative Commons Creative Commons Attribution 2.0 Generic License  

Eleverna tittade på  FN:s millenniemål och fördjupade sina kunskaper om hiv genom att läsa och referera en artikelserie om hiv. Den sista veckan före jul såg och diskuterade alla skolans elever två filmer med stark anknytning till hiv: Torka aldrig tårar utan handskar och Dallas Buyers Club, varav alla eleverna recenserade den senare filmen på engelska.

Här kan du hitta mer info (och bilder) om elevernas arbete med temat "Musikhjälpen": http://novahjalpen.wordpress.com/

Internationella utbyten

Nova Academy deltar i internationella projekt och planerar utbyten med skolor i bland annat Tyskland, Frankrike och Spanien. I höstas reste tre av skolans elever (ministrarna Minou Hellgren, Viktor Ekblom och Moa Bruke Öhman) på en ledarutbildning i Normandie. Skolan har också gästlärare från andra länder.

Nova Academy satsar särskilt på engelskan och skolans elever kan välja att förbereda sig för Cambridge-certifikaten FCE (First Certificate in English) eller CAE (Certificate of Advanced English), vilket gör det lättare att söka utbildningar utomlands efter studenten.

Samarbetet med Friskis och svettis

Eleverna på Nova Academy varvar vanliga idrottslektioner med träningspass på Friskis och svettis. När de är på Friskis och svettis jobbar de enligt individuellt anpassade träningspass. Skolan har ett avtal som innebär att eleverna har möjlighet att träna på Friskis och svettis även utanför skoltid.

Vill du veta mer?

Här kan du hitta mina bilder från Nova Academy:

Hösten 2015 erbjuder Nova Academy tre program och fyra olika profiler:

  1. estetiskt program med inriktning musik och programfördjupning i teater och dans: "Performing Arts",
  2. samhällsvetenskapligt program med inriktning medier, information och kommunikation: "Digital Design" respektive "Sports" och
  3. från och med ht 2015 naturvetenskapligt program med inriktning naturvetenskap "Science" resp "Sports".

På Nova Academys webbplats kan du läsa mer om skolan:  

http://www.novaacademy.se/

Du kan också läsa flera elevers åsikter om skolan:  

http://www.novaacademy.se/elevintervjuer/

Via Nova Academys facebooksida kan du kontinuerligt följa vad som händer på Nova Academy:

https://www.facebook.com/NocaAcademy

På Skolverket kan du läsa mer om de olika gymnasieprogram som erbjuds på Nova Academy:


Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...