lördag 4 februari 2017

Kreativitet och intitiativkraft har prioriterats framför medborgarfostran

Vad händer med skolans uppdrag kring medborgarfostran när entreprenöriellt lärande förs in i undervisningen? Eva-Lena Lindster Norberg har undersökt detta och disputerade i december 2016 med sin avhandling "Hur ska du bli när du bli stor?: en studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus" vid Umeå universitet.

Med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer på tre gymnasieskolor, två kommunala och en friskola där man arbetar med entreprenöriellt lärande, har Lindster Norberg undersökt vad lärarna vill att eleverna ska lära sig genom entreprenöriellt lärande och vad det entreprenöriella lärandet ska resultera i. Hon har också undersökt vilka ord och begrepp som lärare och elever använder för att beskriva entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.

Bild hämtad från artikeln "Entreprenöriellt lärande, vad är grejen?" på Pedagog Stockholms hemsida.


Lindster Norbergs studie visar att entreprenöriellt lärande fokuserar på individuella förmågor på bekostnad av frågor som rör demokrati, solidaritet och förmågan att sätta sig in i hur andra människor har det. Eleverna pratar mycket om att de måste lära sig att ta initiativ, vara kreativa i syfte att klara sig själv i framtiden snarare än att bli del av ett större sammanhang.

Jag tänker att detta kan vara en bra påminnelse för oss som jobbar med entreprenöriellt lärande och ung företagsamhet: kreativitet och initiativkraft är viktiga egenskaper när man kommer ut på arbetsmarknaden och i livet i stort, men det är också viktigt för våra elever att vara medvetna om att de agerar i ett socialt sammanhang och att deras kreativitet och initiativkraft måste utgå från andra människors önskningar och behov. Det är först då de kan bli verkligt framgångsrika.

Dessutom kan vi i skolan vara observanta på att vi inte bara kan betona hur elever ska tänka för att nå egna framgångar, utan att vi också måste fokusera på andra värden såsom demokrati, alla människors lika värde och solidaritet. Jag tänker att kursmålen för både historia och samhällskunskapen kan se till att dessa områden inte kommer för mycket i skym undan. Dessutom är Skolverket väldigt tydligt med att skolan hela tiden och överallt ska arbeta med följande grundläggande värden:

Värdegrunden omfattar

  • människolivets okränkbarhet
  • individens frihet och integritet
  • alla människors lika värde
  • jämställdhet mellan könen
  • solidaritet mellan människor
Om detta kan du läsa mer här: "Värdegrund i förskola och skola"  http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund


Läs mer här:

Susanne Sawander "Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande" i Skolporten 2017-01-18  http://www.skolporten.se/forskning/intervju/demokrati-i-skymundan-med-entreprenoriellt-larande/ 


"Entreprenöriellt lärande, vad är grejen?" - här kan du läsa mer om vad som menas med entreprenöriellt lärande   http://pedagog.stockholm.se/entreprenorsskap/entreprenoriellt-larande-i-stockholm/

tisdag 17 januari 2017

Tips på hur gymnasieskolan kan nå högre måluppfyllelse

I Sverige lämnar nästan hälften av eleverna med utländsk bakgrund sina gymnasieskolor utan fullständiga betyg. Enligt Michael Lindblads avhandling på Umeå universitet beror det inte i första hand på låg motivation utan det har orsakas av många samverkande faktorer: 
"Några av de omständigheter som har haft betydelse i processen fram till skolmisslyckandet är: 
  • omfattande arbete vid sidan av skolan för att stödja familjens ekonomi
  • omfattande ansvar i hemmet för flickor, till exempel ta hand om syskon
  • kulturella skillnader i normer där främst flickor har skolan som en frizon med mindre övervakning och regler – flickor som skolkar för att umgås med skolkamrater
  • övergrepp i nära relationer (ovanligt men med stor påverkan på de berörda, med depression och orkeslöshet)
  • kunskapsbrist i hemmet (bland föräldrar) avseende hur det svenska skolsystemet fungerar och vad valmöjligheterna innebär
  • avsaknad av information, undervisning och stöd inför val som görs
  • låg motivation
  • svårigheter i specifika ämnen
  • svårigheter att få hjälp med läxor i hemmet
  • svårigheter att få studiero i hemmet (trångboddhet)
  • låg grad av samarbete och kommunikation mellan skola och hem under grundskolan och ännu mindre av sådant under gymnasietiden. 
Dessutom berättade tre av de tjugo intervjupersonerna att diskriminering och rasism bidrog till skolmisslyckandet. . 

Vad kan vi dra för nytta av studien? 

Lindblad skriver att han anser att följande insatser är viktiga för att fler elever ska få fullständiga avgångsbetyg:

  • förbättra kommunikationen mellan skola och familj
  • förbättra relationen mellan skola och hem
  • öka kunskapen om de olika villkor som elever med migrationsbakgrund kan ha
  • stöd avseende struktur på studier
  • läxhjälp
  • uppmuntran till elever
  • strukturerad undervisning om utbildning och arbetsmarknad.

måndag 16 januari 2017

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan

Simrishamns kommun har tagit emot många nyanlända. Inom skolorna har man därför arrangerat flera fortbildningar på temat. Strax före sommarlovet 2016 arrangerade Barn- och utbildningsförvaltningen till exempel en heldag på Grand med flera föreläsningar och workshops på temat integration och möten med andra kulturer. Här har jag skrivit mer om den dagen:  https://bufsimrishamn.wordpress.com/2016/06/17/kompetensutveckling-inom-integration-och-kulturmoten/.

Detta blogginlägg kommer att handla om en intressant heldagsfortbildning om språkutvecklande undervisning som hölls för hela Korsavadsskolornas personal och andra inbjudna gäster förra veckan (10/1 2017).

Innan Pia Svensson, rektor på Korsavadsskolan i Simrishamn, presenterade dagens talare gav hon en inblick i skolans vardag. Korsavadssskolan har tagit emot ca 150 nyanlända elever under de sista två åren. Just nu har man ca 100 nyanlända elever. All skolans personal berörs och behöver därför hjälpas åt att hitta bra vägar att stötta, handleda och utveckla de nyanländas elevernas språk och kunskaper.


Många tips på metoder och verktyg
Dagens föreläsare, Tiia Ojala, är legitimerad lärare i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare och föreläsare. När hon föreläser om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolan, använder hon sig själv av samma metoder som hon förespråkar. Hon ger dessutom mängder av konkreta exempel från sin vardag som lärare. Mitt nästa blogginlägg kommer därför att ta upp konkreta undervisningstips från hennes föreläsning.





Medmänniskan
- Vad är det som de nyanlända säger att de mest längtar efter när de kommit till Sverige? undrar Tiia Ojala, retoriskt. Jo, de säger alla att de behöver en medmänniska. Ensamheten är stor. Det är viktigt att vi visar att de nyanlända är välkomna, t ex med hjälp av olika former av fadderskap. Det är också viktigt att vi inte betraktar dem som offer, utan ser dem som de starka individer de är och att vi i den mån det behövs hjälper dem att hitta sin inre styrka.





Prioritera skolsvenskan
Forskning visar att det tar mellan mellan 6 och 8 år att lära sig skolsvenska. Det är en väldigt lång tid för dessa barn och ungdomar. Hinner de ens med en utbildning om de ska lära sig språket först, innan de kan börja lära sig ämneskunskaperna? Kan vi verkligen acceptera att det tar så lång tid? undrar Tiia retoriskt. Tiia återkommer flera gånger till att vi måste prioritera skolspråket framför vardagsspråket. Vardagsspråket lär eleverna sig ändå - i vardagen. Skolspråket måste de däremot lära sig i skolan. Jobba inte heller med ordlistor med lösryckta ord för t ex olika kroppsdelar eller klädesplagg, utan arbeta med orden i sina sammanhang. Prioritera den undervisning som ger betyg och en bätte integration. Det är bra om alla som träffar ungdomarna tänker på att hjälpa dem att utveckla sitt språk och sina kunskaper om svenska förhållanden.






Boktips
Tiia Ojala tipsade särskilt om boken Greppa språket, som gavs ut av Skolverket 2012.





Så här beskrivs boken på Skolverkets webbsida:


Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet
tumnagel
Du som lärare har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling. Men i synnerhet för flerspråkiga elevers dubbla inlärningsprocesser.Vilka arbetssätt stärker dessa processer och vilka verktyg hjälper dig som lärare att möta dessa elever? Detta tas upp i boken Greppa språket!
Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever.Fokus i översikten är att lyfta didaktiska perspektiv som gynnar flerspråkiga elever och diskutera modellersamt beprövad erfarenhet för bättre samverkan mellan elever och lärare. Frågor som vilka arbetssätt som kan stärka de flerspråkiga elevernas dubbla inlärningsprocesseroch vilka verktyg som kan hjälpa läraren att bättre möta flerspråkiga elever tas upp i boken.
Ladda ner boken som pdf här:  Forskning för skolan: Greppa språket 












tisdag 14 juni 2016

Fem frågor som kan vägleda dig genom livet

Så här i slutet av en termin är det härligt att lyssna till goda talare som summerar sin livsvisdom och ger råd till nyblivna studenter. I detta inspirerande tal listar Dean James Ryan fem bra frågor/uttryck som kan hjälpa dig och dina elever att hitta rätt genom livet:
  1. Vänta, vaddå? (ett försök att klargöra och förstå)
  2. Jag undrar varför/om ...? (nyfikenhet, kreativitet)
  3. Kan vi inte åtminstone ...? (utveckling, framsteg)
  4. Hur kan jag hjälpa till? (goda relationer)
  5. Vad som verkligen betyder något ... (livets kärna)
och så en bonusfråga:
  • Och fick du vad du ville få ut av livet trots allt?



lördag 23 april 2016

Tips på föreläsning om hur arbetsminnet fungerar

I denna humoristiska och tänkvärda föreläsning åskådliggör logoped Hanne Uddling hur arbetsminnet fungerar (och framför allt hur det fungerar när det inte fungerar):  http://urplay.se/program/192097-ur-samtiden-grav-sprakstorning-2015-arbetsminne-och-sprak

Hanne berättar sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. För att göra det tydligare för oss lyssnare använder hon sig av liknelser, bland annat en bibliotekarie i ett bibliotek och skrift i våt sand som suddas ut av vågorna olika snabbt beroende på hur nära vattenbrynet man skriver.



Hanne berättar också om hur det går till när man ska försöka förstå instruktioner och lösa uppgifter om man har ett nedsatt arbetsminne och hur svårt det kan vara att hantera ordet "inte".

Hannes viktigaste budskap är att dessa elever behöver förståelse och att vi lärare i första hand ska anpassa vår undervisning och kompensera för elevernas funktionsnedsättningar.

Om eleven har svårt att komma ihåg ordet "inte", ska textilläraren alltså inte i första hand lära eleven hur den ska tolka meningar med ordet "inte". Istället kan han eller hon säga vad saxen ska användas till: att den ska användas till att klippa i tyg. Textilläraren bör alltså inte säga att saxen inte får användas till att klippa i papper, för då är det "klippa i papper" som eleven minns efteråt. (Här blev det många "inte" - hur gick det för dig att hänga med? ;-) )

Föreläsningen är inspelad i Uppsala den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

torsdag 17 december 2015

Ett baspaket med teknik stöttar elever och lärare i vardagen

I en UR-inspelning av Ulrika Jonssons föreläsning Inkludering och skoldatatek, berättar Ulrika hur hon arbetat för att skapa praktiknära skoldatatek som är nära elevernas och lärarnas vardag och på så vis kan ge ett varierat och bra stöd för både elever och lärare. 

Bland annat berättade Ulrika hur de började sitt projekt genom att testa Hjälpmedelsinstitutets verktyg Kognitionssimulatorn. Kognitionssimulatorn visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Man kan uppleva hur det är att delta i en klass som har lektion i svenska och gör en diktamen och en övning i läsförståelse. Besökaren kan uppleva hur det är att delta ifall man inte har någon form av funktionsnedsättning och, genom att aktivera olika ”filter”, kan de också testa hur situationen upplevs om man har ADHD, Aspergers syndrom eller Dyslexi . 

Ulrika menar att man med simulationerna som utgångspunkt bättre kan förstå vilka svårigheter ens elever möter i skolan och att detta är en bra utgångspunkt när man vill designa goda lärmiljöer och uppgifter som passar för alla.

Efter att de testat hur det kan vara att ha olika diagnoser och bland annat med hjälp av enkäter inventerat vilka behov som fanns bland eleverna och lärarna, var nästa steg för Ulrika och hennes kollegor att ta reda på vilka verktyg som bäst skulle kunna kompensera eller i alla fall stötta eleverna i deras skolvardag. 

Resultatet blev att de gemensamt beslutade sig för ett baspaket med teknik som alla skulle ha tillgång till och kunna använda.


Några andra tips som Ulrika ger är: 
  • Fråga eleverna hur de läser. Med ögonen, öronen eller fingrarna? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
  • Fråga eleverna hur de skriver. Med penna, tangentbord eller rösten? Kan de ha nytta av någon form av stöd för det?
  • Pröva att lära dig att använda tecken som stöd när du talar - det gör dessutom automatiskt att du tvingas sänka tempot.
  • Dramatisera olika saker som eleverna behöver kunna i sina kurser, t ex kan eleverna göra en stop-motion-film som visar farliga trafiksituationer med hjälp av legogubbar.
  • Dra nytta av SPSM:s värderingsverktyg.
  • Glöm inte att studera vad vi gör när vi lyckas! Lär av de lyckade projekten.
  • Ta vara på kraften i att jobba tillsammans: tillsammans kan vi massor!




Vill du veta mer?

Här hittar du föreläsningen i sin helhet: http://urplay.se/Produkter/192850-UR-Samtiden-Skolforum-2015-Inkludering-och-skoldatatek

Här har jag skrivit mer om Ulrika Jonsson och hur man kan jobba med anpassningar och it-stöd:  http://ikttips.skolbloggen.se/specialpedagogik/

Här hittar du Ulrika Jonssons blogg "På näthinnan":  http://ulrikapaskoldatateket.blogspot.se/

tisdag 27 oktober 2015

Tips på verktyg för digital elevrespons #SETTSYD

Jag hade glömt hur stökigt och tröttande det är med mässor. Allt sorl. Alla människor. Slamrandet. Köandet. Förväntningarna, glada överraskningar och besvikelser.

Första dagen av SETTSyd är till ända och för mig är det dags att summera dagens intryck.




En av dagens höjdpunkter var Joachim Thornströms föreläsning: "Dynamiskt lärande - Klassrumskommunikation för aktiva elever". Joachim har varit en av mina förebilder ända sedan han var IT-samordnare i Ystads kommun och jobbade med webbtjänsten "Skolväskan". På Skolväskan visade han lärare användbara digitala verktyg, berättade hur de fungerade och gav tips på hur man kunde använda dem i undervisningen.

I dag jobbar Joachim istället med skolappar.nu som är ett forum där lärare recenserar appar, ger förslag till användningsområden och kopplar apparna till de syften och förmågor som tas upp i grundskolans läroplan. En mycket användbar sida - inte bara för lärare utan också för föräldrar tycker jag.


Joachims föreläsning handlade om tips på olika verktyg för elevrespons och hur de kan användas i skolan. Han visade inte bara skärmbilder med exempel utan han lät oss också testa några olika digitala responssystem och visade hur det såg ut när våra svar strömmade in.

Med reservation för att jag kan ha råkat lägga till, missuppfattat och tagit bort något försöker jag här sammanfatta Joakims föreläsning. Jag har inte lagt in några länkar till de olika verktygen för Joachim har gjort en fullständig länksamling till dem och denna samling länkar jag till nederst i mitt inlägg.

Dessa verktyg presenterade Joachim:



AnswerGarden - ett responssystem där eleverna kan skriva in ord som i verktygets redovisning bildar ordmoln där det mest frekvent använda ordet blir störst. Det fungerar så att eleven får en länk och när hen kommit in på sidan ombeds hen svara på en fråga. Verktyget kan t ex passa bra när man vill höra om attityder eller utvärderingar. Man kan t ex ställa frågor i stil med : "Vilka förväntningar har du inför det vi ska göra nu?" eller "Hur upplevde du det område som vi nu har gått igenom?". (Överkurs: Vill du göra det lättare för eleverna att hitta till en viss sida med en lång länkadress, kan du skapa nya korta länkar med hjälp av verktyget korta.nu.)


Socrative - passar bra att använda vid digitala förhör. Man kan välja mellan att konstruera flervalsfrågor, sant/falskt-frågor och text. Bra att tänka på att om man väljer det fria textalternativet får eleven endast rätt på frågan när den stavar ordet exakt likadant som ditt i förväg inskrivna svar. En stor fördel med Socrative är att eleven får direkt respons på om hen svarat rätt. Om hen å andra sidan svarat fel, berättar verktyget också vad som är det rätta svaret. På så vis blir testet även ett lärtillfälle. Joakim berättade att eleverna gärna kan hjälpa till att skapa frågor till varandra som läraren sedan kan sammanställer i verktyget och att det kan vara kul att ibland prova att låta eleverna tävla i lag. (Överkurs: Joachim tipsade också om att man kan döpa om "rummet" så att eleverna lättare kan hitta dit.)

Voto - är ett verktyg som påminner om Socrative men är på svenska, vilket en del elever och lärare kan tycka gör det lite lättare att använda.


Mentimeter - ett responsverktyg där man kan ställa frågor och få svar. Frågorna kan vara öppna i stil med "Hur ska en bra kompis vara?" där eleverna då kan svara fritt och man ser alla svar samlade på en sida. Frågorna kan också ha svaralternativ som man kan välja mellan t ex "Vad vill du träna dig på?". Allt eftersom svaren skickas in förändras staplarna i diagrammet över vilka svarsalternativ som flest elever valt (se bild nedan). En nackdel med verktyget är att man bara kan skapa två frågor på rad. Vill man göra fler frågor får man starta nya omgångar.



Padlet - en gemensam anslagstavla på nätet. Eleverna loggar in via en länk och kan lägga upp vad de vill. Verktyget kan passa när grupper ska presentera sig själva eller man vill ha en brainstorm kring något ämne eller göra ett slags "exit-ticket" efter ett genomgånget moment i undervisningen. Padlet kan vara ett bra sätt att spara olika typer av material på samma ställe (text, film, bild, dokument, presentationer, etc) och du kan som administratör bestämma vilka möjligheter elever ska kunna ha att publicera (ska bidragen t ex granskas av dig innan de godkänns eller kan eleverna lägga ut material direkt) och vilka som ska kunna se materialet (ska det bara vara öppet för användarna eller även för allmänheten?). Joachim menar att Padlet passar bäst i liggande A4 och att det funkar bäst om man inte behöver scrolla eller byta sida.


Tips på digital elevresponsuppgift: 
Med mottot "Våga fråga" berättade Joakim att gymnasieläraren Camilla Lindskoug regelbundet frågar sina elever om de har förstått vad de ska göra och om de tycker att lektionen funkade bra.

Todays Meet - en enkel chatt som kan följas i realtid. Todays Meet passar bra när man vill visa varandra sina tankar i stunden t ex i samband med ett klassråd eller ett föräldramöte. Joakim berättade att han varit på ett föräldramöte där man först hade information i storgrupp och därefter delades in i grupper för att arbeta med någon uppgift och varje grupp fick en sekreterare som antecknade i en gemensam chatt på Todays Meet. Todays Meet är förbättrat så att man som admin nu kan logga in och ta bort olämpligt material. Du kan också komma åt chatten även i efterhand.

Kahoot - ett spel där du på tid väljer mellan olika svarsalternativ. I Kahoot kan man ha text-, film- och bildfrågor och det finns ett "ghostmode" som innebär att man kan spela mot sig själv på tid om och om igen. Man kan också dela en länk med eleverna som innebär att de kan fortsätta spelet även hemma. Joachim tipsade om att man kan vara med i en grupp på Facebook som samarbetar kring nutidsfrågor på Kahoot.

Andra verktyg som Joachim nämnde var ...
  • eQuizShow, som är ett Jeopardy-liknande verktyg där man kan spela i grupp i form av lag som tävlar mot varandra, 
  • Quizlet, som funkar när enskilda elever vill pröva sina kunskaper genom para ihop-övningar i form av t ex översätta ord och se motsatspar, 
  • Jot, som funkar på iPads resp Twiddla, som funkar bäst på Google Crome, som kan användas som en gemensam mindmap - det man gör på en skärm händer även på de andra skärmarna,
  • GAFE,
  • Screencastomatic, som passar för PC resp ExplainEverything och Educreations som båda funkar på iPads, där läraren eller eleven kan spela in en film där han eller hon visar något på skärmen. Detta passar till exempel bra när en elev vill visa hur hen tänkt under sitt arbete med en uppgift eller en lärare vill ge muntlig respons på en elevs skriftliga arbete.
Och så några avslutande tips: 
  • Fråga dig själv om du måste göra alla frågor och uppgifter. Kanske kan eleverna hjälpa till? Se eleverna som en resurs för varandra. 
  • Använd andra system än handuppräckning, t ex "teachers pick" - en samling med små pinnar eller lappar som elevernas namn står på och som läraren slumpvis drar från. Det finns också appar som kan hjälpa dig att välja slumpvis bland elevernas namn.
  • Låt eleverna ge dig så kallad "trafic light feedback" - när de svarar på frågan visar de också med hjälp av trafikljusets färger: rött, gult och grönt, hur säkra de känner sig på att deras svar är rätt. Trafic light feedback kan eleven ge med hjälp av t ex olikfärgade pappermuggar eller med en app. När jag kom hem hittade jag några intressanta exempel på hur appen kan användas i klassrummet när en lärare vill veta om hennes nyanlända elever förstår vad som sägs under lektionen eller om de tycker de känner sig säkra eller inte på en uppgift som de jobbar med: "Formativ approach med appen Traffic Light Feedback". 


Du hittar Joachims fullständiga länksamling här:  http://korta.nu/settsyd

Det här inlägget blev så långt att de andra föreläsningarna jag var på under dagen kommer i senare inlägg. :)
Gadgeten innehöll ett fel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...